Studien är en kvalitativ undersökning av hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld framställs i våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är; - Hur framställs kvinnor som blivit offer för våldtäkt i domar utifrån ett genusperspektiv?- Hur beskriver männen som blivit dömda för våldtäkt relationen mellan könen i domen utifrån ett genusperspektiv? Den teoretiska ramen utgår ifrån Hirdmans genussystem, samt radikalfeminismen perspektiv på sexuellt våld. I studien användes tretton våldtäktsdomar från år 2021 som analyserades med hjälp av metoden tematisk analys, som syftar till att analysera kvalitativa data. Resultatet av studien visar att kvinnor framställs utifrån stereotypa könsnormer i våldtäktsdomar. Fokus läggs på hur kvinnan reagerade före, under och efter våldtäkten och trovärdigheten hos kvinnan bedöms utifrån stereotypa normer angående hur kvinnan ska vara. Studien visade även att männen beskriver relationen mellan könen utifrån ett heteronormativt synsätt. Männen ser kvinnan som objekt, och flera av de såg inte att det de gjorde var fel. I samtliga fallen försökte männen neutralisera brottet och ursäkta det på olika sätt. Denna studie ger oss en förståelse för hur makt och kön är kopplat och hur kvinnor än idag underordnas männen. / The study is a qualitative study of how women who have been subjected to sexual violence are portrayed in rape convictions from a gender perspective. The issues on which the study is based are; - How are women who have been victims of rape presented in sentencing from a gender perspective?- How do the men who have been convicted of rape describe the relationship between the sexes in the sentencing from a gender perspective? The theoretical framework is based on Hirdman´s gendersystem, as well as radical feminism’s perspective on sexual violence. The study used thirteen rape convictions from the year 2021, which were analyzed using the method of thematic analysis, which aims to analyze qualitative data. The results of the study show that women are portrayed on the basis of stereotypical gender norms in rape convictions. The focus in the convictions is on how women reacted before, during and after the rape and the credibility of the women is assessed on the basis of stereotypical norms regarding how the women should be. The study also showed that men describe the relationship between the sexes from a heteronormative approach. The men in the convictions consider women as objects, and many of them did not find that what they were doing was wrong. In all cases, the men tried to neutralize the crime and excuse it in various ways. This study gives us an understanding of how power and gender are linked and how women are still subordinates to men.