Biogasproduktionen i Sverige ökar för varje år. På Sobacken i Borås produceras biogas från bland annat matavfall, slakteriavfall och avfall från livsmedelsindustrin. Varje dygn matas rötkammaren med 130 m3 slam. I framtiden kan det vara intressant att öka kapaciteten på biogasanläggningen. Detta kan göras genom att återföra förtjockad rötrest till rötkammaren. Denna studie undersöker möjligheten att sedimentera rötrest utan tillsats av polymerer och utvärderar metanaktiviteten i faserna.  Sedimenteringen utfördes i enlitersbägare under 24 timmar. De olika faserna överfördes i små reaktorer ihop med substrat. Det gjordes även blanker utan substrat. Reaktorerna placerades i vattenbad med omrörning vid 53,5 °C. Bildad metan analyserades i gaskromatograf.  Den största produktionen av metan skedde i rötresten och den minsta i klarfasen. Vi förväntade oss mest produktion initialt i bottenfasen vilket inte kan utläsas från resultaten. Om vi hade startat ett nytt försök med mer substrat kanske resultatet hade blivit annorlunda. / Biogas production in Sweden is increasing every year. The digester at Sobacken, Borås, is fed with 130 m3 of sludge each day. In the future the capacity of the biogas plant could be increased by recirculating thickened digestate to the process. This study examines the possibility to sediment digestate without the addition of polymers and evaluates the methane activity in the phases that arise.  The sedimentation was carried out in beakers of one litres for 24 hours. The different phases were transferred to small reactors and substrate was added. Blanks without any added substrate were also prepared. The reactors were places in a stirred water bath at 53.5 °C. Produced methane was analyzed in a gas chromatograph.  The largest amount of methane was produced in the digestate and the smallest amount in the clear phase. If we had set up a new experiment using more substrate the results might have been different.

Wikområdet vid Lårstaviken sydväst om Uppsala har sedan sommaren 2018 haft problem med vattentillgången. Region Uppsala som förvaltar området har tillsammans med STUNS Energi beställt en undersökning av möjliga tekniska systemlösningar som kan lösa vattenproblematiken. Undersökningen har bestått av en litteraturstudie och en fallstudie där ett platsbesök på Wikområdet ingick. Systemlösningarna som analyseras i den här undersökningen är högtrycksspolning av brunnarna på området, konstgjord grundvattenbildning via infiltration, regnvatteninsamling, ytvattenrening, recirkulation av vatten samt vattenbesparande tekniker. Idag tar Wik vatten från brunnarna på området och när dessa inte producerar tillräckligt mycket vatten kör lastbilar ut vatten till Wik. Denna systemlösning analyseras också i undersökningen, men används främst som referens. För att bedöma vilken lösning som är bäst lämpad för området undersöktes dessa med avseende på en mängd olika kriterier i en multikriterieanalys. Exempel på kriterier i multikriterieanalysen är kostnad, hälsorisker, färg och lukt på vattnet, kemikalieanvändning, platskrav samt hur stor andel av vattenbehovet lösningen kan tillgodose. Kriterierna viktades mot varandra och lösningarna tilldelades betyg inom varje kriterium. Lösningen med högst poäng från multikriterieanalysen var högtrycksspolning av brunnarna, delvis på grund av de låga kostnaderna. Om högtryckspolningen inte lyckas rekommenderas ytvattenrening med nanofilter. Vattenbesparande tekniker visade sig vara en bra lösning för Wik, då den minskar vattenförbrukningen. De sämre lösningarna visade sig vara regnvatteninsamling och återcirkulation av vatten på grund av att de inte täcker hela behovet och har dyra installationskostnader. / Ever since the summer of 2018 the Wik-area by Lårstaviken, a part of the lake Ekoln, southwest of Uppsala in Sweden, have had issues regarding their water assets. The proprietor of the area, Region Uppsala, has therefore together with STUNS Energi ordered an analysis with the aim to examine different technical system solutions to solve the issue. The analysis consisted of a literature study and a case study which included an excursion to Wik. The system solutions analysed in this review are hydraulic fracturing of the wells situated in the area, artificial groundwater recharge through infiltration, rainwater harvesting, surface water treatment, recirculation of water and finally water-saving devices. Wik is currently retrieving water from the wells situated on the area and when they do not produce enough water, trucks are hired to drive complimentary water to Wik. This solution is analysed as well, but mostly for reference purpose. A multi-criteria analysis was implemented to assess which of the different solutions were best suited for the area regarding different criteria. Examples of criteria making up the multi-criteria analysis are cost, health concerns, colour and odour of the water, use of chemicals, space requirement and finally how much of the water consumption that is satisfied. The criteria were ranked against each other and the solutions were awarded a score within each criterion. Hydraulic fracking of the wells was awarded the highest score from the multi-criteria analysis, partly because of the low cost. However, if hydraulic fracking does not satisfy the water needed for the area, surface water treatment with nanofiltration is recommended.  Water-saving devices turned out to be an appropriate solution for Wik since it decreases the water consumption. The solutions less applicable to Wik were rainwater harvesting and recirculation of water due to the fact that they do not satisfy the whole amount of water needed and the expensive cost of installation.