Svenska offentliga organisationer har behov av ärendehanteringssystem för att hantera offentlighetskraven som ställs på dem. En flora av sådana system finns, men det saknas anpassade metoder för att införa dessa, vilket kan resultera i misslyckade investeringar och brister i organisationernas måluppfyllelse. Denna studie föreslår därför en modell för införande av ärendehanteringssystem, som ska ge organisationerna det stöd de behöver i införandeprojekten. Studien utfördes genom en kvalitativ metod grundad på design science research där även element av action research ingick. De fyra forskningsfaserna som ingick var en intervjustudie, en litteraturstudie, framtagande av en införandemodell och utvärdering av modellen. En modell för införande av ärendehanteringssystem kallad NOKI-modellen togs fram, vilken grundade sig på tidigare forskning samt på de problem som upplevdes hos två svenska offentliga organisationer. Modellen utvärderades genom att appliceras på ett systeminförande hos de två organisationerna. Organisationerna var över lag nöjda med resultatet av införandet enligt NOKI-modellen, och uppfattade att modellen var ett bra stöd som även kunde ha ett värde för andra organisationer vid liknande systeminföranden. De lärdomar som drogs genom att utvärdera NOKI-modellens tydlighet, innehåll och implementationsvärde ledde till en föreslagen uppdaterad version kallad NOKIv2 som dock inte har utvärderats inom studien. Inga etiska problem med studien har kunnat identifieras då den ställts mot de kriterier som gäller för svensk forskning. En samhällelig aspekt med studiens resultat är att offentliga organisationer som, med hjälp av NOKI-modellen, genomför ett lyckat införande av ett ärendehanteringssystem sedan bättre kan uppfylla sina offentlighetskrav. Studiens resultat och slutsatser förmodas vara värdefulla för organisationer som skall införa ett ärendehanteringssystem samt för forskare som studerar införandeprocesser. / Swedish public organizations have a need for recordkeeping systems to handle the legal requirements placed on them. A flora of such systems exists, but there is a lack of properly adapted methods for adopting these systems, which can result in failed investments and lack of fulfillment of the organizational goals. The thesis was done through a qualitative method based on design science research where elements of action research also were present. The four phases of the thesis were a practical study, a theoretical study, the creation of a model for system adoption and finally an evaluation of the model. A model for the adoption of record keeping systems called the NOKI-model was created, which was based on earlier research as well as on the problems that were perceived by two Swedish public organizations. The model was evaluated by applying it on a system adoption project in the two organizations. The two organizations were generally pleased with the results of the system adoption through the NOKI-model, and perceived that the model was useful and that it also should have a value for usage by other organizations when doing similar system implementations. The lessons learned by evaluating the clarity, content and value of implementation of the NOKI-model led to an updated version called NOKIv2 which has not been evaluated within this thesis. No ethical problems could be identified in the study, when placed against the criteria that apply for Swedish research. A societal aspect with the results of the thesis is that public organizations that, using the NOKI-model, successfully adopt a record keeping system will be better equipped to fulfill their requirements of public availability. The results and conclusions of the thesis are presumed to be valuable for organizations that are about to adopt a record keeping system, as well as for researchers that are studying system adoption processes.