<p>Denna uppsats behandlar företag och dess köp av redovisningstjänster, det vill säga outsourcing av redovisningstjänster. Idén till denna studie kom från min förförståelse gällande redovisningsområdets komplexitet, en mängd lagar och regler ska efterföljas av företag vid upprättande av en årsredovisning. I teorin nämns bland annat begränsade resurser, kostnadsaspekten, möjlighet att fokusera på kärnverksamhet som anledningar till att företag outsourcar. Frågan var om dessa faktorer gav en heltäckande bild av företagens skäl att outsourca, utifrån detta samt saknaden av tidigare studier och diskussioner kring varför företag köper redovisningstjänster fann jag det intressant att undersöka detta närmare.</p><p>Problemställningen som har legat till grund till denna studie var:</p><p>Varför köper små aktiebolag redovisningstjänster?</p><p>Mitt huvudsyfte var att öka förståelsen för varför små aktiebolag inom Umeåregionen köper externa redovisningstjänster av en redovisningsbyrå. Utöver mitt huvudsyfte har jag även som delsyften att kartlägga vilka externa redovisningstjänster som företagen köper samt belysa de för- och nackdelar företagen uppfattar med deras köp av dessa tjänster.</p><p>Syftena som är att skapa en djupare förståelse för varför aktiebolagen köper de tjänster som de gör samt de för- och nackdelar de upplever, har medfört att jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsstrategi, med multipel fallstudie som undersökningsdesign. I egenskap av min önskan att förstå företagen djupare har jag i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där jag har valt att belysa studiens problem ur företagens perspektiv.</p><p>Jag har i studien använt mig av ett deduktivt angreppssätt där den teoretiska referensramen som har legat till grund, bygger på information gällande redovisningstjänster samt outsourcingteorier. Min datainsamling utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken små aktiebolag inom Umeåregion. Mina slutsatser är att företagen väljer att outsourca främst på grund av att de upplever sin kunskap begränsad, att de kan fokusera på sin kärnverksamhet då det är dessa aktiviteter företagen anser sig kunna bäst samt att intresse för att utföra arbetsuppgifterna saknas. Vilka tjänster som köps skiljer sig åt mellan företagen, där vissa köper all hjälp med det ekonomiska och administrativa arbetet medan andra köper några enstaka. De främsta fördelar som företagen upplever med outsourcingen är att de ges möjlighet att fokusera på kärnverksamheten, får tillgång till expertiskunskap samt minskar det risken för att ”fel” uppstår och därmed kan företaget uppleva en trygghet. Majoriteten av företagen upplever att det inte finns några större nackdelar men efter en närmare eftertanke uppgav fyra respondenter att den främsta nackdelen är kostnaden, men dock menar samtliga att kostnaden vägs upp av nyttan. En annan nackdel som två företag upplever är att de anser sig ha mindre kontroll över arbetsprocessen samt menar ett företag att det finns risk för att konfidentiell information ska ”läcka ut”.</p>

Denna uppsats behandlar företag och dess köp av redovisningstjänster, det vill säga outsourcing av redovisningstjänster. Idén till denna studie kom från min förförståelse gällande redovisningsområdets komplexitet, en mängd lagar och regler ska efterföljas av företag vid upprättande av en årsredovisning. I teorin nämns bland annat begränsade resurser, kostnadsaspekten, möjlighet att fokusera på kärnverksamhet som anledningar till att företag outsourcar. Frågan var om dessa faktorer gav en heltäckande bild av företagens skäl att outsourca, utifrån detta samt saknaden av tidigare studier och diskussioner kring varför företag köper redovisningstjänster fann jag det intressant att undersöka detta närmare. Problemställningen som har legat till grund till denna studie var: Varför köper små aktiebolag redovisningstjänster? Mitt huvudsyfte var att öka förståelsen för varför små aktiebolag inom Umeåregionen köper externa redovisningstjänster av en redovisningsbyrå. Utöver mitt huvudsyfte har jag även som delsyften att kartlägga vilka externa redovisningstjänster som företagen köper samt belysa de för- och nackdelar företagen uppfattar med deras köp av dessa tjänster. Syftena som är att skapa en djupare förståelse för varför aktiebolagen köper de tjänster som de gör samt de för- och nackdelar de upplever, har medfört att jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsstrategi, med multipel fallstudie som undersökningsdesign. I egenskap av min önskan att förstå företagen djupare har jag i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där jag har valt att belysa studiens problem ur företagens perspektiv. Jag har i studien använt mig av ett deduktivt angreppssätt där den teoretiska referensramen som har legat till grund, bygger på information gällande redovisningstjänster samt outsourcingteorier. Min datainsamling utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken små aktiebolag inom Umeåregion. Mina slutsatser är att företagen väljer att outsourca främst på grund av att de upplever sin kunskap begränsad, att de kan fokusera på sin kärnverksamhet då det är dessa aktiviteter företagen anser sig kunna bäst samt att intresse för att utföra arbetsuppgifterna saknas. Vilka tjänster som köps skiljer sig åt mellan företagen, där vissa köper all hjälp med det ekonomiska och administrativa arbetet medan andra köper några enstaka. De främsta fördelar som företagen upplever med outsourcingen är att de ges möjlighet att fokusera på kärnverksamheten, får tillgång till expertiskunskap samt minskar det risken för att ”fel” uppstår och därmed kan företaget uppleva en trygghet. Majoriteten av företagen upplever att det inte finns några större nackdelar men efter en närmare eftertanke uppgav fyra respondenter att den främsta nackdelen är kostnaden, men dock menar samtliga att kostnaden vägs upp av nyttan. En annan nackdel som två företag upplever är att de anser sig ha mindre kontroll över arbetsprocessen samt menar ett företag att det finns risk för att konfidentiell information ska ”läcka ut”.

<p> </p><p>Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.</p><p> </p><p>De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.</p><p> </p><p>Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.</p><p> </p><p>I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.</p><p> </p><p>Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.</p><p> </p>

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster. Problemet som ligger till grund för studien har formulerats enligt ”Kommer efterfrågan på revisorernas tjänster ändras i och med avskaffandet av revisionsplikten och kan detta tänkas leda till ett ändrat tjänsteutbud bland revisionsbyråerna?”.   De utgångspunkter författarna haft är de studier inom företagsekonomi som de införskaffat under sin tid vid Umeå universitet. Dessa får anses ha påverkat studien i ämnesvalet då författarna båda valt redovisning som huvudämne.   Som teoretisk referensram som legat till grund för utformningen av intervjufrågor samt den genomförda analysen har företagsekonomiska teorier använts samt en beskrivning av situationen och effekter av andra europeiska länder som genomfört samma lagändring. Främst har en jämförelse skett med England där vi kan se tydligast effekter av avskaffandet. Vidare har teorier gällande intressenter, agentteorin, intern kontroll och som en naturlig del av arbetet har den utredning som ligger till grund för lagändringen SOU 2008:32 haft en betydande roll.   I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av personliga och telefonbaserade intervjuer gjorts. Bland de tillfrågade finner vi tre revisionsbyråer samt fyra aktiebolag som enligt förslaget skulle kunna slopa sin idag lagstadgade revisionsplikt. Frågorna som vid intervjutillfället ställdes är utformade enligt frågor kring: situationen idag, förslaget samt framtiden, och dessa är utformade med hjälp av den teoretiska referensram som ovan presenterats.   Genom analys av dagens analys, förslaget och tankar kring framtiden så kom författarna framtill att de tjänster som kan tänkas efterfrågas om ett eventuellt avskaffande blir verklighet är redovisningstjänster, bokslutsintyg och delvis revision. Vidare drogs slutsatser kring eventuell frivillig revision och att de företag som kommer välja detta alternativ kommer bero mycket på det enskilda specifika fallet och att en generalisering är svår att göra. De för oss mest tydliga som kommer vara avgörande i detta fall är verksamhetens storlek, dess krav från intressenter, dess syn på vilken kvalitetsstämpel revision är samt den relation de har till sin revisor i dagens läge.

Background and problem: The abolishment of the mandatory audit in Sweden resulted in a marketorientation in which the small sized enterprises gained a stronger position. Theaudit firms are faced with the challenge to better meet the clients need and todemonstrate the value of audit now when it is optional. In coherence with thisclient focus it is endorsed to implement a value-based pricing that primarilyconsiders the client’s value and willingness to pay. The value of audit andaccounting services to small sized enterprises is not yet fully investigated, whyit is difficult to implement a value-based strategy. Aim: The aim of this study is to investigate the value of audit and accounting servicesto the small sized enterprises through the study of which attributes theseservices consist of and which priority the small sized enterprises attach to thedifferent attributes. This study will result in the optimal combination ofattributes and levels of performance related to audit and accounting servicesthrough the eyes of the small sized enterprises. Method: In order to investigate the attributes of audit and accounting services, we haveconducted a qualitative pre-study including three interviews with small sizedenterprises about their perception of the value of these services. Thereafter aquantitative survey study has been realized through the function Conjoint Analysis in the Excel program named Marketing Engineering. The purpose is toinvestigate the preferences of small sized enterprises in order to present theoptimal combination. Results and conclusion: In addition to the presentation of the optimal combination, this study impliesthat the value of audit and accounting services partly consists of a functionaluse, where the utilization of these services solves the client’s problems. Partlythe services consist of more hedonic values, where the relationship with and theconsulting from the person who performs the service are highly valued by thesmall sized enterprises. In order to create additional value, the information aboutthese services needs to be improved. / Bakgrund och problem: Revisionspliktens avskaffande ledde till en marknadsorientering därsmåföretagarna har intagit en starkare position. Revisionsbyråerna står inför enutmaning att bättre tillgodose klientens behov och påvisa nyttan med revision dåden numera är frivillig för småföretag. I linje med denna klientfokuseringförespråkas en implementering av den värdebaserade prissättningen som utgårfrån klientens värde och betalningsvillighet. Småföretagarnas värde avrevisions- och redovisningstjänster är dock inte helt utrett varför det än så längeär svårt att implementera en värdebaserad prissättningsstrategi irevisionsbranschen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka småföretagarnas upplevda värde avrevisions- och redovisningstjänster genom att studera vilka attribut dessa tjänsterbestår av och vilken prioritet småföretagarna fäster vid de olika attributen.Genom denna studie förmedlas en bild av den optimala kombinationen avattribut och prestationsnivåer relaterade till revisions- och redovisningstjänsterur småföretagarens synvinkel. Metod: För att kunna undersöka vilka attribut en revisions- och redovisningstjänst kanbestå av har vi genomfört en kvalitativ förstudie där vi intervjuat tre småföretagom deras uppfattning kring värdet av dessa tjänster. Därefter har en kvantitativsurveyundersökning genomförts på 20 företag med hjälp av Excel-programmet Marketing Engineering där funktionen Conjoint Analysis har tillämpats för attkunna undersöka småföretagarnas preferenser och slutligen presentera denoptimala kombinationen. Resultat och slutsats: Utöver presentationen av den optimala kombinationen framgår i denna studie attvärdet med revisions- och redovisningstjänster dels består av en funktionellnytta, där utnyttjandet av tjänsterna löser klienternas problem. Dels bestårtjänsterna av mer hedonistiska inslag, där relationen med och rådgivning fråntjänsteutövaren värdesätts av småföretagen. För att skapa ytterligare värde börfrämst informationen kring tjänsterna förbättras.