Universiẗat, Diss., 2003--Tübingen.

The aim of this article is to deal with reduplication in Swahili. In phase I, we pay attention to the process of reduplication as such, i.e., we try to define this phenomenon and we determine the scope of our study. The core of phase II is constituted by the examination of formal properties of reduplication in Swahili. Phase III contains the investigation of the phenomenon in question from the functional perspective. In the next phase, we concentrate on the so-called `pseudoreduplication` since we are convinced that this feature of Swahili morphology is quite important in relation to reduplication. The last phase is devouted to the analysis of a set of concrete examples from a work of fiction which illustrates the issues discussed in previous phases. Although this study is intended to be an intralanguage one, we do not restrain omselves from occassional interlanguage comparisons since it is our belief that any contrastive comparison can contribute to a better understanding of the phenomenon concerned. The synchronic point of view is applied throughout the whole study.

The aim of this article is to deal with reduplication in Swahili. In phase I, we pay attention to the process of reduplication as such, i.e., we try to define this phenomenon and we determine the scope of our study. The core of phase II is constituted by the examination of formal properties of reduplication in Swahili. Phase III contains the investigation of the phenomenon in question from the functional perspective. In the next phase, we concentrate on the so-called `pseudoreduplication` since we are convinced that this feature of Swahili morphology is quite important in relation to reduplication. The last phase is devouted to the analysis of a set of concrete examples from a work of fiction which illustrates the issues discussed in previous phases. Although this study is intended to be an intralanguage one, we do not restrain omselves from occassional interlanguage comparisons since it is our belief that any contrastive comparison can contribute to a better understanding of the phenomenon concerned. The synchronic point of view is applied throughout the whole study.

Syftet med denna uppsats är att visa med vilka litterära medel Søren Kierkegaard praktiserar indirekt meddelelse i det pseudonyma verket Upprepningen. Den utgår från en förståelse av Kierkegaards idé om indirekt meddelelse enligt vilken en sådan kommunikation äger rum när meddelaren eller talaren genom talakten performativt utför det som sägs. Nämnda förståelse presenteras i en inledande teoretisk del och bygger på en tolkning i moderna litteraturvetenskapliga termer av det som Kierkegaard tänker i termer av meddelarens existentiella reduplikation av det sagda. Uppsatsen argumenterar för att den indirekt meddelelsens litterära praktik kan synliggöras genom studiet av berättarens förhållande till det som berättas. Med den utgångspunkten genomför uppsatsen en narratologisk analys av Upprepningen, vilken finner dels att beskrivningen av bedrägeri i redupliceras i ett opålitligt berättande, dels att den estetiska teori om burlesken som berättelsen inkluderar redupliceras i berättarens icke-mimetiska sätt att framställa idén om upprepning. Uppsatsen avslutar med slutsatsen att Upprepningen genom sina narrationella reduplikationer indirekt kommunicerar till mottagaren-läsaren möjligheten att för sig själv välja att tro en sak snarare än en annan fastän det saknas objektiv grund för beslutet. Därigenom visar uppsatsen hur Kierkegaards narrativa meddelelsesätt får filosofiska idéer att drabba läsaren på ett existentiellt snarare än begreppsligt plan.