I denna praktiknära studie undersöks på vilka kvalitativt skilda sätt studenter i högre utbildning kan hantera referatet i skriftliga examinationer och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats intervjuades 13 studenter i anslutning till sin skrivprocess och såväl transkriptioner från intervjuerna som studenternas texter utgjorde underlag för analys. Fyra kvalitativt skilda sätt att förhålla sig till att referera framträdde. Utifrån skillnaden mellan de fyra kategorierna identifierades fem aspekter som kan anses kritiska för att utveckla kunnandet. Studenten behöver urskilja att: A) ett relevant urval från källor görs utifrån en helhet, B) referatet skrivs med egna ord, C) den egna rösten kan användas i relation till referatet, D) det kan finnas fler läsare än examinatorn och E) referathantering är en del i ett vetenskapligt sammanhang. Resultaten diskuteras i relation till effektiv undervisning om referathantering i gymnasieskolan och högre utbildning.

I denna studie ges ett didaktiskt bidrag med fokus på att öka kunskapen om hur ett föreläsningsinnehåll om att referera som allmänakademisk färdighet kan behandlas i ett enstaka undervisningstillfälle. Med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt och med learning study som metod undersöks studenters sätt att referera före och efter en föreläsning. Learning studyn genomfördes genom två cykler tillsammans med språkverkstadspedagoger i högre utbildning. Tolv lärarstudenter deltog i respektive cykel. Såväl studenternas texter som transkriptioner från forskningsföreläsningarna och powerpointmaterial från dessa utgjorde underlag för analys. De flesta studenter skrev referat med egna ord, men plagiering i form av att studenter skrivit av källtexter förekom i flera studenters texter och få hade egen röst i relation till referatet. Fyra aspekter som kan anses vara kritiska för att utveckla kunnandet framträdde. Studenten behöver urskilja: 1) att det finns ett idéinnehåll i hela källtexten och i längre textavsnitt, 2) att textens innehåll kan separeras från dess form, 3) att källans idéinnehåll ska fylla en funktion i relation till annat idéinnehåll och 4) hur den egna textens idéinnehåll kan separeras från annat idéinnehåll. Beskrivningarna av hanteringen av de kritiska aspekterna, i synnerhet i andra cykeln, kan ge svar på hur de kritiska aspekterna kan hanteras i undervisning för att utveckla förmågan att referera hos studenter. Resultaten diskuteras i relation till möjligheter och utmaningar rörande undervisning och lärande i referathantering i högre utbildning.