Den här uppsatsen studerar vilka möjliga vinster som deltagande i regionala planeringsprocesser kan generera. På senare tid har den regionala planeringen i Sverige fått ett uppsving där kommuner och regioner väljer att samverka i informella nätverk. Däremot har ett glapp mellan nivåerna identifierats, varpå samverkan inte fungerat utan problem. Denna studie ämnar därför till att undersöka vilka incitament som ligger till grund för aktörers deltagande i regionala samverkansprocesser men även hur processerna påverkas av sin informella karaktär. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, i form av fallet Region Kronoberg med tillhörande kommuner. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem stycken regionala och kommunala tjänstemän, samt genom dokumentstudier där olika regionala och kommunala dokument har granskats. För att analysera insamlade data har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Ett analytiskt ramverk har satts upp utifrån Nuissl och Heinrichs (2011) fyra kategorier aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter har grundat sig på governance och nätverksstyrning. Studien pekar på att globaliseringen är den övergripande anledningen till varför en regional planering behövs. Den regionala nivån ses bli en arena där vissa planeringsfrågor kan lyftas och hanteras. Incitamenten till varför kommunerna och regionen väljer att samverka skiljer sig åt, där kommunerna främst fokuserar på ett resursutbyte för kommunens egna vinning, och där regionernas intresse är att gynna den regionala utvecklingen varpå de har ett större helhetsperspektiv. Regionen är beroende av att samverkan sker samt att kommunerna väljer att agera utifrån regionala strategier för att dessa ska kunna realiseras. Kommuner visar däremot inget beroende av regionen men ser ändock ett intresse i att delta då processen kan generera vinster. Institutionella ramverk har stor påverkan på samverkans- och beslutsprocessen, där det formella ramverket sätter ramarna för samarbetet, medan de informella genererar en arena där roller och regler får växa fram utifrån förhandlingar och behov. I denna informella arena uppstår dock konflikter och det är här det omtalade glappet går att finna. Konflikterna beror på problematiskt ansvarsutkrävande, vaga rollfördelningar, olikartade intressen och bristande gemensam identitet. I det informella ramverket uppstår även en maktkamp mellan kommunerna och regionen, där aktörerna innehar makt i varsin ände av processen. Olika intressen och ansvar påverkar även beslutsprocessen där vissa intressen får prioritet framför andra. Slutligen pekar studien på att det främst är kommunerna som ser vinster med samverkan. Då regionens strategier inte realiseras på kommunal nivå är det inte säkert att regionen upplever lika mycket vinster med samverkan. Regionens begränsade mandat ställs mot kommunernas planmonopol varpå regionen själv inte kan implementera sitt arbete.

Kommunernas översiktsplaner ska enligt gällande lag (SFS 2007:713) samordnas med det regional tillväxtarbetet. Samtidigt förekommer det idag stora svårigheter kring att skapa en koppling mellan den kommunala och regional nivån. Syftet med studien är att granska hur Region Örebro län och Region Jönköping län samt kommuner inom regionerna valt att utveckla ett samarbete mellan den regionala och kommunala nivån. Målet med studien är att skapa kunskap som utvecklar förutsättningar för ett samarbete mellan kommunala översiktsplaner och den regionala utvecklingsstrategin. Studiens metoder grundas i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner inom de valde regionerna och kommunerna. Parallelt har även analyser av dokument genomförs för att skapa ett generellt perspektiv. Region Örebro län och Region Jönköping län innehar ett pågående arbete av strukturbilder för regionen där målet är att skapa en starkare koppling mellan och gentemot kommuner. Resultatet visar att respektive aktör har ett behov av en mer samordnad regional planering där de främsta metoderna för samordning anses vara dialog och mötesplatser. I varierande grad förekommer det idag samarbete inom olika behovsområden som exempelvis turism, utbildning och kommunikationer. Resultatet visar även att samarbetet mellan kommuner och region är av betydelse för att exempelvis kunna möta särskilda samhällsutmaningar som ett lågt befolkningsantal. Förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete anses ha skapat en medvetenhet om samarbete mellan kommuner och regioner. Dock upplevs kunskapen kring hur samarbetet ska ske rent praktiskt saknas inom kommuner och regioner vilket leder till svårigheter. Den bristande kunskapen gällande hur samarbetet ska utföras rent praktiskt och hur arbetsprocessen skall generera i handlingskraft innebär ett hinder för aktörerna. Det finns en vilja och ett uttalat behov av ökat samarbete men det saknas idag såväl arbetsmetoder och mälsättningar för detta samarbete. / The Swedish regulation (2007:713) illustrate that the strategic plans of the municipalities should be synchronized with the regional development work. Today there are difficulties in creating a relationship between the municipalities and the regional level. The purpose of this study is to examine how Örebro county and Jönköping county have chosen to develop a collaboration with the municipalities. The aim is to present methods to develop cooperation between the municipal and regional level. The methods of this study are based on qualitative semi-structured interviews. The interviews have been done with one person from each selected region and municipality. The results show that the actors find a need for a more synchronized regional planning, where the main methods to develop a cooperation are dialogue and meeting places. Örebro county and Jönköping county has an ongoing work of structural images of the region. The goal of the structural images is to create a stronger link towards the municipalities. The results show that cooperation between the actors are of great value. There are a present cooperation in various areas such as tourism, education and commuting. The results also show that the cooperation between the actors is important to meet challenges as for example a low population. The Swedish regulation (2007:713) about regional development has created an awareness of the connection between regions and counties. However, the knowledge about how to work with the cooperation is lacking in municipalities and regions and the lack of knowledge leads to difficulties. There is a will and a need for increased cooperation, but there are no working methods or goals for the regional partnership.