Syftet med studien är att undersöka hur åtta fritidshemsbarn samtalar kring fiktiva berättelser som de tagit del av via film och hur de relaterar de fiktiva berättelserna till sitt vardagsliv.Den frågeställning som vi har utgått ifrån är: Vad pratar barn på fritidshem om när de samtalar kring film med fiktivt innehåll? Vad säger barn om hur fiktivt innehåll som de sett på film relaterar till deras vardagliga liv? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer för att få fram empiri att analysera. Vi har utgått från barns perspektiv då vi har försökt att se världen ur barns ögon. Dalen (2008) skriver att forskare ska försöka uppmärksamma barns perspektiv om forskaren vill få kunskaper om barns upplevelsers och tolkningar av världen. Thomson (2008) skriver att studier som handlar om barn bör innehålla barns perspektiv då de är experter inom området. I vår metod har vi använt oss av gruppintervjuer då barnen i samspel med varandra fick chansen att prata om sina tankar och åsikter. Enligt Lindgren (2009) konstruerar människan sin verklighet genom sociala interaktioner. Resultatet visar att barn skapar mening i möte med film genom att ställa nya erfarenheter och upplevelser i relation till tidigare erfarenheter och upplevelser. Barn skapar mening i mötet med film genom att relatera mellan olika filmer, generaliserar utifrån tidigare erfarenheter de inhämtat i möte med film samt att de relaterar film till deras fysiska verklighet.