<p>Syftet med studien är att undersöka kvalitet i tjänst genom att använda en väl ansedd tjänstekvalitetsmodell som ursprungligen är gjord av Berry et al. (1988). Modellen består av fem dimensioner som tillsammans bildar den totala kvaliteten i en tjänst. Vi ämnar undersöka vad anställda vid Nova 100 anser om erbjuden kvalitet i tjänst för att jämföra detta med vad medlemmarna upplever som kvalitet i samma tjänst. På detta sätt kommer vi fram till vilken nivå av kvalitet de olika dimensionerna har.</p><p>Teoriavsnitten tjänst, tjänstekvalitet, kundnöjdhet, relationer och nätverk samt tjänstekvalitetsmodellen ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter från Nova 100 samt genom en enkätundersökning med Nova 100s medlemmar. Uppsatsen finner att Nova 100 enligt medlemmarna till stor del levererar ett kvalitativt tjänsteerbjudande enligt tjänstekvalitetsmodellen. Genom denna undersökning har vi konstaterat att dimensionerna <em>Tillförlitlighet, Mottaglighet</em> och <em>Empati</em> är något som Nova 100 måste arbeta mer med för att nå upp till en högre kvalitetsnivå sett ur medlemmarnas perspektiv. Däremot har Nova 100 i dimensionerna <em>Påtaglighet</em> och <em>Garanti </em>lyckats producera en bra kvalitetsnivå enligt medlemmarna.</p>

Syftet med studien är att undersöka kvalitet i tjänst genom att använda en väl ansedd tjänstekvalitetsmodell som ursprungligen är gjord av Berry et al. (1988). Modellen består av fem dimensioner som tillsammans bildar den totala kvaliteten i en tjänst. Vi ämnar undersöka vad anställda vid Nova 100 anser om erbjuden kvalitet i tjänst för att jämföra detta med vad medlemmarna upplever som kvalitet i samma tjänst. På detta sätt kommer vi fram till vilken nivå av kvalitet de olika dimensionerna har. Teoriavsnitten tjänst, tjänstekvalitet, kundnöjdhet, relationer och nätverk samt tjänstekvalitetsmodellen ligger till grund för empiri, analys och slutsats. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med tre företagsrepresentanter från Nova 100 samt genom en enkätundersökning med Nova 100s medlemmar. Uppsatsen finner att Nova 100 enligt medlemmarna till stor del levererar ett kvalitativt tjänsteerbjudande enligt tjänstekvalitetsmodellen. Genom denna undersökning har vi konstaterat att dimensionerna Tillförlitlighet, Mottaglighet och Empati är något som Nova 100 måste arbeta mer med för att nå upp till en högre kvalitetsnivå sett ur medlemmarnas perspektiv. Däremot har Nova 100 i dimensionerna Påtaglighet och Garanti lyckats producera en bra kvalitetsnivå enligt medlemmarna.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret. För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.   Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer. 6 från organisationen KRIS (Kriminellas revansch i Samhället) och en person som är anställd inom Kriminalvården/Frivården. Samlad data och resultat analyseras utifrån och med hjälp av olika teorier, som tillhör Michell Foucault, teori om makt och disciplin i samhället. Eftersom makten framfors i relationerna mellan människor.  Erving Goffman, stigma och Howard Beckers, stämplingsteori. Stigma förklarar hur människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier och sätter stämpel på varandra. George Herbert Meads teori om rollövertagandet och den generaliserade andre, som talar om hur viktigt ar med en vuxen förebild, oftast föräldrar under uppväxttiden. Analys och resultat är uppdelade i 4 delar. Barndom, identitetssökande, vägen in i kriminalitet, vägen ut ur kriminalitet. Resultat visade att något som var gemensamt för de flesta respondenter var brister i familjeförhållanden under uppvaxt tiden. Studien visade att majoriteten av intervjupersonerna saknade en vuxen förebild, som föräldrarna borde varit. En av huvudorsakerna som ledde till kriminalitet var enligt respondenterna grupptryck och spänning, alltså destruktiva kompisgäng. Det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella monstret var enligt de familjemedlemmar, främst barn. Några av intervjupersonerna påpekade att anledning varor de slutade med kriminalitet var ålder.

Syfte Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur Company TEN bygger och kommunicerar sitt varumärke och hur de uppfattas av andra företag. Avsikten är att även beskriva och analysera hur företagets nätverksrelationer används och bidrar till varumärkesmarknadsföringen. Med detta syfte utvecklades även två forskningsfrågor: Hur kan ett litet bolag bygga upp ett starkt varumärke och image i musikbranschen? Hur sköter och nyttjar ett litet bolag nätverksrelationer gentemot andra företag för att bygga upp ett starkt varumärke i musikbranschen?   Metod Denna uppsats är av en kvalitativ fallstudieundersökning med något av en abduktiv karaktär. Fallstudieföretaget jag valt är Company TEN, ett mindre musikbolag som arbetar med 360-avtal. Jag har genomfört sex intervjuer, varav tre är med anställda inom företaget och tre är med intressenter till företaget. Fem av dessa genomfördes face-to-face och en via Skype.   Slutsatser Genom den empiriska analysen samt i slutdiskussionen framkommer vad som är vitalt för att skapa ett starkt varumärke – varumärkesidentitet och positionering. Company TEN har haft en klar vision sedan start, men vad som kunnat identifieras är att företaget inte nyttjat profilen de skapat, det nätverk som finns samt utvecklingen av den virtuella världen, tillräckligt väl för att tillåta det egna varumärket växa. Företaget kan, efter tio år, påverka hur pass väl deras varumärke kommuniceras på marknaden, både via en varumärkesstrategi, nätverket som skapats samt i den virtuella världen.   Nyckelord: Varumärke, identitet, positionering, nätverk, virtuella världen, kommunikation, varumärkesstrategi. / The purpose of this work is to describe and analyze how Company TEN built and communicate their brand and how they are perceived by other companies. And the intention is to describe and analyze how corporate network relationships are used and contributes to their brand marketing. With this aim I’ve developed two research questions: • How can a small company build a strong brand and image in the music industry? • How can a small company manage and use their network relationships with other companies to build a strong brand in the music industry? This paper is a qualitative case study investigation with somewhat of an abductive nature. The company I have chosen to study is Company TEN, a small music company that works with 360 contracts. I have conducted six interviews, three of the employees within the company and three's with stakeholders of the company. Five of these were conducted face-to-face and one via Skype. Through the empirical analysis, and in the final debate it’s revealed what is vital to create a strong brand - brand identity and positioning. Company TEN has had a clear vision from the start, but what has been identified is that they have not been able to use the profile they have created, the network's and the development of the virtual world, well enough to allow the own brand to grow. The company can, after ten years, affect how well their brand is communicated in the market, both through a brand strategy, through the network created and in the virtual world with all its possibilites.