Religiös asyl är en rättighet som fastslås i FN:s 1951 års flyktingkonvention, vilken utgör en av fåtal grunder till berättigande av flyktingstatus. Felaktig asylbedömning av ett religiöst- eller konvertitärende kan få fatala konsekvenser, t.ex. individens säkerhet äventyras, utsätts för skyddsgrundande behandling eller att livet sätts på spel. Med grund i bl.a. rapporterad problematik, forskning och statliga utredningar mynnar uppsatsen ut i tesen att Migrationsverkets handläggare inte besitter rätt kompetens för att uppfylla de rättssäkerhetskrav som är svenska statens rättsliga skyldighet. Uppsatsens fokusområde riktar sig mot att granska handläggningen av konvertitärenden och religiös asyl, vilket bottnar i en rättsdogmatiks och rättsanalytisk metod. För att fastslå innebörden av rättssäkerhet, utgör rättsteoretikerna Aleksander Peczenik, Robert Thomas och Åke Frändberg grunden – vilkas teorier genomsyrar uppsatsen. I relation till UNHCR:s resolution samt Europeiska Rådets Resolution, har jag funnit minsta gemensamma nämnare. Tillsammans utgör de den idealmodell jag bygger (i vilken uppsatsen tar utgångspunkt), samt vilka rättssäkerhetsgarantier som bör säkerställas i asylutredningen av konvertiter. Utifrån juridisk och rättslig vinkel, belyser första resultatet och slutsatsen att religiös asyl (och konvertiter) framstår vara ett relativt bortglömt område. Ytterligare, utifrån Migrationsverkets egna publicerade material har religiös asyl lyst med sin frånvaro. Det finns ett fåtal dokument som beskriver området i juridisk och rättslig vinkel, men utifrån ett större perspektiv har det hamnat i periferin. Den andra slutsatsen är att ingen av idealmodellens minimikrav för rättssä- kerhet, framstår garanteras. Det finns överhängande och återkommande problematik i handläggningsprocessen, vilket enskilt och tillsammans tenderar urholka individens rättssäkerhet. Problemen har olika grunder, bl.a. subjektivitet från handläggarna, handläggarnas bristande religionskunskap och icke-kvalificerade tolkar. Utifrån en sammanslagning tenderar bristerna bygga en mur mellan sökanden och hennes rätt till rättssäkerhet. Med utgångspunkt i dokumen- terad problematiken och bristande rättssäkerhet, mynnar uppsatsen ut i de-lege-ferenda. I kapitlet de-lege-ferenda presenteras förslag hur Migrationsverkets asyl- och handläggningsprocess bör förändras, för att i högre utsträckning leva upp till idealmodellen och rättssäkerhetskraven.