Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ”sekter” som de oftabenämns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sådana situationer. Elever kan söka sig till sådana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar på sina frågor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen är dra pedagogiska och didaktiska slutsatser när det gäller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sådant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap står de bättre rustade mot värvningsförsök från RRM grupper.Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer. Materialet utgörs av två djupintervjuer med en ung avhoppare, och en intervju med en ”avprogammerare” samt en telefonenkät bland skolor i södra Skåne. Telefonundersökningen genomfördes i syftet att ta reda på om skolor har någon handlingsberedskap när det gäller elever som hamnar under ett destruktivt inflytande av RRM och resultatet visar att beredskapen är bristfällig hos många skolor.