<p>Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling.</p>

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling.

<p>Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt <em>Läroplanen för den frivilliga skolan </em>(Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun. Undersökningen visade att eleverna var mycket positiva till religionsämnet och att de även var nöjda med det didaktiska urvalet, i enlighet med gällande styrdokument för religionsämnet.</p>

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: 1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan? 2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor? Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande. 1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt. 2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94. Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper. Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans. Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.

Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt Läroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun. Undersökningen visade att eleverna var mycket positiva till religionsämnet och att de även var nöjda med det didaktiska urvalet, i enlighet med gällande styrdokument för religionsämnet.

<p>Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.</p><p>För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:</p><p>1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?</p><p>2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?</p><p>Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande.</p><p>1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt.</p><p>2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94.</p><p>Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper.</p><p>Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans.</p><p>Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.</p>