The purpose of this thesis is to analyze the argumentation used by the Liberals (Liberalerna), Social democrats (Socialdemokraterna) and Sweden democrats (Sverigedemokraterna) in motions regarding religious independent schools in or- der to explore whether they view religion as a cause or as a solution to social problems. The essay focuses on the parliamentary sessions of 2016/17 and 2017/18. Three questions were used to guide the study: 1. How do the Liberals, Social democrats and Sweden democrats view religious independent schools - as a solu- tion to, or a cause of social problems? 2. How can we by using Hjelm, El- Menouar and Becker’s development of the theory of religion and social problems understand the political parties descriptions and arguments regarding religious independent schools? 3. What relevance does the results of the study have for the school subject religious education? The essay utilizes James A. Beckford’s theory about religion and social prob- lems along with Titus Hjelm, Yasmin El-Menouar and Melanie Becker’s applica- tion of the theory. An argumentative analysis and an abductive approach has been used in this study, which resulted in the finding of six categories of social prob- lems that religious independent schools was deemed to be the cause of: non- democratic values, non-compliance with regulatory documents, integration and parallel societies, unspecified problems, funding, and honor related violence and oppression. After analyzing the material, the conclusion was that all of the political parties viewed profiled religion and religious independent schools as a problem. In line with the findings of El-Menouar and Becker the parties expressed a fear for the development of parallel societies, misogyny and honor related violence as well as forcing the pupils to practice a certain religion or be used as a platform for re- cruitment to terror organizations. The results of the study show how religion, mostly Islam, is discussed by three political parties and therefore the results can be used in religious education. Keywords: (Independent religious schools, political parties, politics, religion in schools, religion)

No description available.

No description available.

This study is a historical investigation of the Christian spirituality of a Swedish Pentecostal author, pastor and Retreat leader, Peter Halldorf. His books from 1984 to 2019 were investigated, using three categories; doctrines (beliefs), practices and affections. The investigation reveals a considerable change over the years in Halldorf`s spirituality as evidenced in the texts. The investigation shows the persons and milieus that have had formative influence on Halldorf’s spirituality, chiefly Alexander Schmemann, Thomas Merton, Lev Gillet, Pope Francis, Matta-Al-Miskin, the Desert Fathers, early Christianity through Church Fathers, and especially the spirituality of Eastern Churches. Halldorf’s books are characterized by a desire for Bible centered discipleship and radical holiness for the ultimate purpose of Christian unity. The great Christian Tradition is very important in Peter Halldorf’s books and his spirituality

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse om yezidism som ett folkslag samt hur religionen har behandlats ur ett historiskt perspektivmen även hur situationen ser ut i dagsläget. Genom att forska omyezidismens historia utvecklas förhoppningsvis en tanke omhur yezidismens situationser ut idag med grund i en påverkan av globaliseringur ett diasporaperspektiv. Eftersom yezidism är en religion som funnits i flera århundraden vill jag se hur religionen förhåller sig till islam eftersom det ärden dominerande religionen i Mellanöstern där även yezidism har sin grund i. De frågeställningar som ska besvaras är: Vad anser forskning om yezidismens grundläggande trosuppfattningar, och finns det några skillnader mellan olika forskare i deras tolkningar? Hur ser forskning på yezidiernas förhållning till islam? Hur anses yezidismen vara en diasporareligion, och vilka effekter anser forskare att upplevelsen har för religionen?

“The Treatise on the resurrection” is a Coptic translation of a Greek source text that not is preserved. The text belongs to the Nag Hammadi codices. The text is probably produced during the second century. In this thesis, the text will be placed in the Valentinian context, and then as the Valentinianism is presented in codices 1 and XI.1. The research object for the thesis is an examination of the concept “resurrection”, ἀνάστασις. The method is the author-intentional theory of meaning; the thesis focuses on the intents of the author and not the reader´s perspective. The analysis is based on the Coptic source text. A new translation with comments will also be presented. Scholars have unanimity presumed that the text proclaims a realised eschatology. However, from a Valentinian point of view, there is no sustainable evidence for this postulation. The text can also refer to a future “resurrection” with an intermediate state in the spiritual body of the Saviour. The author redefines the sense and meaning of “resurrection”. / <p>Godkännande datum 2019-08-26</p>

No description available.

<p>Begreppet dynamisk pedagogik myntades på 1970-talet av efter att ha uppkommit inom Kordainstitutet vilket var en utbildningsorganisation som växte fram ur barnteaterrörelsen Vår Teater vars verksam finns sedan 1940-talet. Dynamisk pedagogik syftar, likt övrig Kordapedagogik, till att utbilda ledare inom olika verksamheter genom självinsikt. Sedan pedagogikens och Kordainstitutets grundare Dan Lipschütz gått bort lever den dynamiska pedagogiken kvar dels inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Enkätstudier, observationer, intervjuer, utbildningsmaterial och annan litteratur har varit utgångspunkten för att ta reda på hur en kurs i dynamisk pedagogik inom lärarutbildningen utformats i relation till dess rötter. Studiens resultat visar att dess dynamiska förhållningssätt lever kvar och är värt att bära med sig ut i arbetslivet som lärare. Att förhållningssättet bevarats beror på att de kursansvariga inom lärarprogrammet tagit del av Dan Lipschütz personliga sätt att vara under sina egna Kordautbildningar. Förhållningssätet, är ett förstående och tillmötesgående sätt att förmedla vikten av att utvärdera sin ledarroll och det egna jaget genom gestaltande.</p><p>Metod och form har historiskt kommit att placeras inom det personlighetsutvecklande perspektivet inom dramapedagogiken. Dynamisk pedagogik har likt den svenska skolan sedan decentraliseringen färgats av demokratiska värderingar.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Uppsatsen <em>Barn och ungdomars gudsbild </em>är en c-uppsats, med didaktisk inriktning inom ämnet religionskunskap. Den handlar om barns och ungdomars gudsuppfattning.  Åldern på barnen och ungdomarna i min undersökning är 6, 7 och 18 år gamla. Efter att ha läst olika teorier om barn och ungdomars gudsbild, har jag gjort intervjuer med barn i förskoleklass samt i första klass.  När det gäller ungdomarnas gudsbild ställde jag 10 frågor i ett frågeformulär, till 18-åriga gymnasister i årskurs 3, angående deras gudsbild. Efter inledning, syfte, material, metod, tidigare forskning samt teoridel, redovisar jag resultatet av intervjuerna och ungdomsfrågorna. Därefter följer en analys av dem, tillsammans med de teorier jag har läst om och behandlat i min uppsats. Till sist följer en friare och mer allmän diskussion om resultatet och ämnet barns och ungdomars gudsbild. Den avgörande skillnaden mellan barn och ungdomars gudsuppfattning ligger i skillnaden mellan det konkreta och abstrakta. För ett barn är Gud något mer konkret och påtagligt vardagligt än för en 18-åring. En 18-åring ser på den här frågan med kritiska ögon, samt på ett mer abstrakt sätt än vad barnen gör. Gud är mer en naturlig del i ett barns vardag, i och med den antropomorfa gudssynen, än hos en 18-åring. En 18-åring har även kommit längre i sina funderingar om livsfrågor än vad barnen har gjort och har därigenom bildat sig egna uppfattningar utanför den närmaste omgivningen, vilket har utvidgat deras gudsuppfattning. Gemensamt för både barn och ungdomar i de här ålderskategorierna är att de förkunskaper i till exempel hemmiljön de har med sig, spelar roll när det gäller vilken gudsuppfattning de har. Den syn ungdomar har på Gud är monistisk, inte dualistisk. Många tonåringar och unga vuxna vill nu för tiden heller inte acceptera bilden av Gud som en förstorad fadersgestalt. De vill istället få lov att bilda sig sin egen uppfattning om vad eller vem Gud är. Endast för att man inte tror på Gud som en gubbe i himlen, behöver man inte vara ateist, som Olle Carlsson skriver i boken <em>Kristendom för ateister</em>, 2007, s 29.</p>

<p>En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med språkligmedvetenhet. Studien har utförts på en förskola med 12 barn i en femårsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de två aktuella förskollärarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare främjade barns språkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man på den aktuella förskolan aktivt arbetade med språklig medvetenhet så ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i åtanke så kom jag också fram till hur man som förskollärare kan främja barns språkliga medvetenhet och utveckling genom att på ett professionellt sätt utgå ifrån deras egna  rfarenheter. Detta är också någonting som jag vill belysa och lyfta fram som positivt genom min studie.</p>