<p>Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys. Studien som är den första av sitt slag i Sverige ger ett visst stöd till att det svenska remitteringsflödet underskattas i den offentliga statistiken, att män och högutbildade remitterar i större utsträckning än kvinnor och lågutbildade, att längden på vistelsen i Sverige påverkar remitteringsbenägenheten och att remitteringarna i viss mån är behovsstyrda.</p><p>Dessutom visar studien att kostnaden för remitteringar upplevs som ett hinder mot remitteringar, kostnaden är dock inte den avgörande faktorn vid valet av överföringssätt utan att överföringen är snabb och säker. Vidare studier krävs dock för att bekräfta om de påvisade tendenserna kvarstår vid ett större stickprov.</p>

Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys. Studien som är den första av sitt slag i Sverige ger ett visst stöd till att det svenska remitteringsflödet underskattas i den offentliga statistiken, att män och högutbildade remitterar i större utsträckning än kvinnor och lågutbildade, att längden på vistelsen i Sverige påverkar remitteringsbenägenheten och att remitteringarna i viss mån är behovsstyrda. Dessutom visar studien att kostnaden för remitteringar upplevs som ett hinder mot remitteringar, kostnaden är dock inte den avgörande faktorn vid valet av överföringssätt utan att överföringen är snabb och säker. Vidare studier krävs dock för att bekräfta om de påvisade tendenserna kvarstår vid ett större stickprov.