Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till. Vi vill dock understryka att det finns behov av mer omfattande studier av än större dataset för att minimera risken för bias i resultaten. / While poverty around the globe is decreasing steadily, the flow of remittances grows continuously. The outline for this paper is to examine whether or not there is a statistically significant relationship between poverty and remittances. To be able to examine our research question we have conducted a regression analysis on a new set of data which we have compiled. The data consists of two different measures of poverty and other variables which reasonably may have an effect on poverty, from 83 developing countries. The result from our study indicates a discrepancy in this field of research since we were not able to find any statistically significant relationship between poverty and remittances, which is contrary to what prior research has concluded. We want to emphasize, however, that more extensive research is required on yet bigger sets of data to minimize the risk of bias in the results.

<p>Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt.</p><p>I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.</p>

<p>Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys. Studien som är den första av sitt slag i Sverige ger ett visst stöd till att det svenska remitteringsflödet underskattas i den offentliga statistiken, att män och högutbildade remitterar i större utsträckning än kvinnor och lågutbildade, att längden på vistelsen i Sverige påverkar remitteringsbenägenheten och att remitteringarna i viss mån är behovsstyrda.</p><p>Dessutom visar studien att kostnaden för remitteringar upplevs som ett hinder mot remitteringar, kostnaden är dock inte den avgörande faktorn vid valet av överföringssätt utan att överföringen är snabb och säker. Vidare studier krävs dock för att bekräfta om de påvisade tendenserna kvarstår vid ett större stickprov.</p>

Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys. Studien som är den första av sitt slag i Sverige ger ett visst stöd till att det svenska remitteringsflödet underskattas i den offentliga statistiken, att män och högutbildade remitterar i större utsträckning än kvinnor och lågutbildade, att längden på vistelsen i Sverige påverkar remitteringsbenägenheten och att remitteringarna i viss mån är behovsstyrda. Dessutom visar studien att kostnaden för remitteringar upplevs som ett hinder mot remitteringar, kostnaden är dock inte den avgörande faktorn vid valet av överföringssätt utan att överföringen är snabb och säker. Vidare studier krävs dock för att bekräfta om de påvisade tendenserna kvarstår vid ett större stickprov.

Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt. I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.

Med anledning av att arbetslösheten är hög bland invandrare och att de i stor utsträckning startar företag är det intressant att se hur invandrarföretagare finansierar uppstarten av sin verksamhet. Av den anledningen är det också intressant att förstå vad som ligger bakom den valda finansieringsformen. Många invandrare som vill starta företag i Sverige stöter på problem tidigt i processen då de ofta blir diskriminerade av banker genom att inte bli beviljade lån i samma utsträckning som svenskfödda. Dessa begränsningar i tillgång till kapital via formella vägar öppnar upp för mer informella alternativ. En lösning skulle kunna vara att anförskaffa sig kapital via släkt och vänner som är kvar i hemlandet, med så kallade reverse remittances. Genom intervjuer med invandrarföretagare uppdelade i två olika grupper (en grupp som helt eller delvis använt reverse remittances som finansiering och en grupp som använt banklån och/eller andra finansiella medel) studerades valet av finansieringsform. Även sambandet mellan att ta emot och själv skicka remitteringar observerades. Då större delen av de invandrarföretagare som intervjuades inte hade varit i kontakt med banken innan finansieringsformen bestämdes finns ingenting i den här studien som tyder på att finansiering med reverse remittances beror på diskriminering hos bankerna. Den här studien visar istället att de främsta anledningarna till att reverse remittances används som finansiering är att det uppfattas som ett tillgängligt alternativ då invandrarföretagarna ingår i transnationella nätverk som byggs på en hög grad av tillit. Skillnaderna mellan de två urvalsgruppernas mönster i huruvida de själva remitterar eller inte visar sig i den här studien vara näst intill obefintliga. Istället beror remitteringsmönstret i båda urvalsgrupperna på kulturen inom de transnationella nätverken, en stark relation till remitteringsmottagaren och ett uttalat behov av pengar. Även om det finns antydningar på att företagarna som helt eller delvis finansierats med reverse remittances har något större benägenhet att själva remittera har studien inte kunnat se något tydligt samband mellan att ta emot remitteringar och själv remittera. / Given that the labor market for immigrants in Sweden has high unemployment and that immigrants to a large extent start businesses, makes it interesting to see how they finance the start-up. It also makes it interesting to try to understand the reasons that may lay behind the choice of funding source. However, many immigrants who want to start a business in Sweden encounter problems early in the process since banks tend to discriminate immigrants and not grant them loans to the same extent as to those born in Sweden. The constraints in access to capital through formal options open up for more informal alternatives. One solution could be to go through friends and family who still live  in their country of origin, through so-called reverse remittances. The reason behind the choice of funding source was studied through interviews with immigrant entrepreneurs divided into two groups; one group that received reverse remittances as funding source and one group that used bank loans and/or other funding sources. Additionally this study also looked at the linked relationship between entrepreneurs receiving and sending remittances. Since the greater part of the immigrant entrepreneurs that where interviewed had not been in contact with the bank before choosing source of funding, discrimination cannot be said to be the reason behind funding by reverse remittances. This study shows that the main reason for the use of reverse remittances rather is because the immigrant entrepreneurs belong to strong transnational networks built up by a high level of trust. No specific differences in the remittance pattern between the two sample groups have been found. It is rather the culture within the transnational network, strong ties to the remittance receiver and an expressed need for money that seem to decide whether immigrant entrepreneurs send remittances or not. This study has not either been able to point out whether there is a relationship between receiving and sending remittances among immigrant entrepreneurs in Sweden, apart rom some insinuations that the entrepreneurs funded by reverse remittances tend to remit to a slightly larger extent.

<p>In April 2007, New Zealand (NZ) launched the Recognised Seasonal Employer (RSE) scheme.  The scheme allows for unskilled workers from the Pacific Islands to enjoy the benefits of seasonal work in NZ’s horticulture and viticulture industries for up to seven months at a time.  One of the articulated objectives of the scheme is to advance the effects on development in the countries of origin of the workers, for which remittances have been stressed as key-benefits. Although previous data and interviews concerning these aspects are marginal, all studies indicate clear benefits for Pacific Islanders.  In contrast, this study provides the novel insight to the individual views and perceptions of the earning, saving, spending and remittance possibilities of 23 Ni-Vanuatu RSE workers in June of 2008.  The findings indicate an absence of autonomy among the individual RSE workers to decide over and manage the spending of their respective incomes, along with negative implications on the potential for workers to send remittances while working in NZ.  Identified as the primary cause of this outcome, is the dual and simultaneous role that NZ based companies, on the one hand, can play as recruitment agents in Vanuatu, and on the other hand, as pastoral care agents in NZ.  This twofold capacity creates a middle hand situation that severely restricts the possibilities for the workers to access their wages while in NZ.  The conclusion therefore holds that, in this example of 23 Ni-Vanuatu RSE workers, the degree of remittances depends on the type of employment governing the participation of the workers in the scheme, as opposed to the individual spending and saving patterns, differences in earnings, or differences in the availability of work of each worker respectively.</p> / <p>I april 2007 så startade Nya Zeeland (NZ) sitt Recognised Seasonal Employer (RSE) program.  Programmet tillåter lågutbildade arbetare från Söderhavsöarna att erhålla fördelaktigt säsongsarbete i NZ:s jordbruks industrier med upp till sju månader per arbetsperiod. Ett av de uttalade syftena med programmet är att avancera utvecklingen i arbetarnas hemländer, för vilket penningförsändelser från säsongsarbetet har lyfts fram som huvudsakliga förmåner. Trots att tidigare insamlad data och intervjuer som berör dessa delar av programmet är marginella, så har alla studier indikerat klara förmåner för säsongsarbetarna. Till skillnad från tidigare resultat, så påvisar denna studie nya insikter skildrade från ett perspektiv av 23 Ni-Vanuatu arbetare, och deras uppfattning om möjligheter till inkomst, sparande, och att kunna skicka penningförsändelser under en arbetsvistelse i juni 2008. Resultaten från studien pekar på en frånvaro av autonomi hos arbetarna att bestämma över hur deras inkomster skall spenderas, med negativa följder av att inte kunna skicka hem tillräckligt med pengar till sina anhöriga. Den identifierade primärorsaken till detta är framförallt den dubbelroll som NZ baserade företag, å ena sidan, kan spela som rekryterare av arbetskraft i Vanuatu, och å andra sidan, som förvaltare av arbetskraft i NZ. Denna dubbelroll skapar en mellanhandssituation som hindrar säsongsarbetarna från att tillgå sina inkomster under sin vistelse i NZ. Slutsatsen, i detta exempel av 23 Ni-Vanuatu arbetare, påvisar att nivån utav penningförsändelser beror på typ av anställningsform, istället för individuellt sparande eller spenderande av inkomster, skillnader i inkomst, eller skillnader i tillgängligt arbete för respektive arbetare.</p>

In April 2007, New Zealand (NZ) launched the Recognised Seasonal Employer (RSE) scheme.  The scheme allows for unskilled workers from the Pacific Islands to enjoy the benefits of seasonal work in NZ’s horticulture and viticulture industries for up to seven months at a time.  One of the articulated objectives of the scheme is to advance the effects on development in the countries of origin of the workers, for which remittances have been stressed as key-benefits. Although previous data and interviews concerning these aspects are marginal, all studies indicate clear benefits for Pacific Islanders.  In contrast, this study provides the novel insight to the individual views and perceptions of the earning, saving, spending and remittance possibilities of 23 Ni-Vanuatu RSE workers in June of 2008.  The findings indicate an absence of autonomy among the individual RSE workers to decide over and manage the spending of their respective incomes, along with negative implications on the potential for workers to send remittances while working in NZ.  Identified as the primary cause of this outcome, is the dual and simultaneous role that NZ based companies, on the one hand, can play as recruitment agents in Vanuatu, and on the other hand, as pastoral care agents in NZ.  This twofold capacity creates a middle hand situation that severely restricts the possibilities for the workers to access their wages while in NZ.  The conclusion therefore holds that, in this example of 23 Ni-Vanuatu RSE workers, the degree of remittances depends on the type of employment governing the participation of the workers in the scheme, as opposed to the individual spending and saving patterns, differences in earnings, or differences in the availability of work of each worker respectively. / I april 2007 så startade Nya Zeeland (NZ) sitt Recognised Seasonal Employer (RSE) program.  Programmet tillåter lågutbildade arbetare från Söderhavsöarna att erhålla fördelaktigt säsongsarbete i NZ:s jordbruks industrier med upp till sju månader per arbetsperiod. Ett av de uttalade syftena med programmet är att avancera utvecklingen i arbetarnas hemländer, för vilket penningförsändelser från säsongsarbetet har lyfts fram som huvudsakliga förmåner. Trots att tidigare insamlad data och intervjuer som berör dessa delar av programmet är marginella, så har alla studier indikerat klara förmåner för säsongsarbetarna. Till skillnad från tidigare resultat, så påvisar denna studie nya insikter skildrade från ett perspektiv av 23 Ni-Vanuatu arbetare, och deras uppfattning om möjligheter till inkomst, sparande, och att kunna skicka penningförsändelser under en arbetsvistelse i juni 2008. Resultaten från studien pekar på en frånvaro av autonomi hos arbetarna att bestämma över hur deras inkomster skall spenderas, med negativa följder av att inte kunna skicka hem tillräckligt med pengar till sina anhöriga. Den identifierade primärorsaken till detta är framförallt den dubbelroll som NZ baserade företag, å ena sidan, kan spela som rekryterare av arbetskraft i Vanuatu, och å andra sidan, som förvaltare av arbetskraft i NZ. Denna dubbelroll skapar en mellanhandssituation som hindrar säsongsarbetarna från att tillgå sina inkomster under sin vistelse i NZ. Slutsatsen, i detta exempel av 23 Ni-Vanuatu arbetare, påvisar att nivån utav penningförsändelser beror på typ av anställningsform, istället för individuellt sparande eller spenderande av inkomster, skillnader i inkomst, eller skillnader i tillgängligt arbete för respektive arbetare.