Med anledning av att arbetslösheten är hög bland invandrare och att de i stor utsträckning startar företag är det intressant att se hur invandrarföretagare finansierar uppstarten av sin verksamhet. Av den anledningen är det också intressant att förstå vad som ligger bakom den valda finansieringsformen. Många invandrare som vill starta företag i Sverige stöter på problem tidigt i processen då de ofta blir diskriminerade av banker genom att inte bli beviljade lån i samma utsträckning som svenskfödda. Dessa begränsningar i tillgång till kapital via formella vägar öppnar upp för mer informella alternativ. En lösning skulle kunna vara att anförskaffa sig kapital via släkt och vänner som är kvar i hemlandet, med så kallade reverse remittances. Genom intervjuer med invandrarföretagare uppdelade i två olika grupper (en grupp som helt eller delvis använt reverse remittances som finansiering och en grupp som använt banklån och/eller andra finansiella medel) studerades valet av finansieringsform. Även sambandet mellan att ta emot och själv skicka remitteringar observerades. Då större delen av de invandrarföretagare som intervjuades inte hade varit i kontakt med banken innan finansieringsformen bestämdes finns ingenting i den här studien som tyder på att finansiering med reverse remittances beror på diskriminering hos bankerna. Den här studien visar istället att de främsta anledningarna till att reverse remittances används som finansiering är att det uppfattas som ett tillgängligt alternativ då invandrarföretagarna ingår i transnationella nätverk som byggs på en hög grad av tillit. Skillnaderna mellan de två urvalsgruppernas mönster i huruvida de själva remitterar eller inte visar sig i den här studien vara näst intill obefintliga. Istället beror remitteringsmönstret i båda urvalsgrupperna på kulturen inom de transnationella nätverken, en stark relation till remitteringsmottagaren och ett uttalat behov av pengar. Även om det finns antydningar på att företagarna som helt eller delvis finansierats med reverse remittances har något större benägenhet att själva remittera har studien inte kunnat se något tydligt samband mellan att ta emot remitteringar och själv remittera. / Given that the labor market for immigrants in Sweden has high unemployment and that immigrants to a large extent start businesses, makes it interesting to see how they finance the start-up. It also makes it interesting to try to understand the reasons that may lay behind the choice of funding source. However, many immigrants who want to start a business in Sweden encounter problems early in the process since banks tend to discriminate immigrants and not grant them loans to the same extent as to those born in Sweden. The constraints in access to capital through formal options open up for more informal alternatives. One solution could be to go through friends and family who still live  in their country of origin, through so-called reverse remittances. The reason behind the choice of funding source was studied through interviews with immigrant entrepreneurs divided into two groups; one group that received reverse remittances as funding source and one group that used bank loans and/or other funding sources. Additionally this study also looked at the linked relationship between entrepreneurs receiving and sending remittances. Since the greater part of the immigrant entrepreneurs that where interviewed had not been in contact with the bank before choosing source of funding, discrimination cannot be said to be the reason behind funding by reverse remittances. This study shows that the main reason for the use of reverse remittances rather is because the immigrant entrepreneurs belong to strong transnational networks built up by a high level of trust. No specific differences in the remittance pattern between the two sample groups have been found. It is rather the culture within the transnational network, strong ties to the remittance receiver and an expressed need for money that seem to decide whether immigrant entrepreneurs send remittances or not. This study has not either been able to point out whether there is a relationship between receiving and sending remittances among immigrant entrepreneurs in Sweden, apart rom some insinuations that the entrepreneurs funded by reverse remittances tend to remit to a slightly larger extent.

Detta är en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur två etniska folkgrupper, ”assyrier/syrianer” samt bosniaker förhåller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser på att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar även betydelsen av transnationella nätverk och förbindelser över nationsgränser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nätverk som överskrider nations gränser och människor liv påverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan två identiteter. Det finns människor i samhället som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns även dem som ser begräsningar inom samhället genom att ha två identiteter. / This is a qualitative study whose primary focus illustrates how the two ethnic groups, assyrians/Syriac and the bosniaks relate to their etnich identity outside their country of origin, and how they look at living in diaspora communities. The study also addresses the importance of transnational networks and connections across national borders. Diasporic groups have come to develop transnational connections that excess nation´ borders and human lives are affected daily direct and indirect of living between two identities. There are people in society who benefit from this cultural richness that exists within ethnic and cultural associations, but there are also those who see the limitations of the society having two identities.