Syftet med uppsatsen är att undersöka hur normer om etnicitet, ålder och genus tar sig i uttryck i processen bakom resereklam och i den färdiga reklamen hos några av de största researrangörerna i Sverige. Studien är kvalitativ och materialet bygger på intervjuer som genomförts med marknadsansvariga och reklammakare hos de tre största researrangörerna i Sverige. För att få en mer konkret och djupare förståelse för hur den färdiga reklamen ser ut och hur den skiljer sig från hur researrangörerna upplever sin reklam har även ett urval av bilder från researrangörernas hemsidor analyserats. Analysen har utförts med Ervin Goffmans studie av reklambilder som underlag. Tidigare forskning på ämnet visar att det inte skett så stora förändringar i hur människor framställs i resereklam. Vad som framgår i den här studien är att det finns en stor medvetenhet från researrangörerna om att uppfattas som moderna med visad mångfald i producerade reklamer. Detta är dock inget som syns särskilt tydligt i den färdiga reklamen. Svårigheten ligger i att kombinera ett säljande uttryck och ett modernt, jämställt och varierande uttryck. Tydlighet uttrycks som väldigt viktigt i reklamen, det får inte finnas plats för missuppfattningar eller egna tolkningar. Det som syns i reklamen blir en stereotyp bild av hur en familj, ett par, eller en turist ser ut. Bilden av turisten är en vit, medelålders, heterosexuell person. Detta är något som stämmer in med tidigare forskning, där bl.a. Marshment och Andén-Papadopoulos konstaterat liknande tendenser. Även Goffmans analys om hur kvinnan kontinuerligt förminskas jämfört med mannen är något som till viss del framkommer i den här studien. Mannen har fått ett större spelrum för hur han kan framställas, medan framställningen av kvinnan inte har ändrats nämnvärt sedan tidigare studier på området. En stor skillnad sedan dessa är medieutbudet och ersättningen av resekataloger med hemsidor, vilket gör det lättare att förändra och snabbare att komma ut med reklam och information.

Pictures are often used when marketing a tourist destination. Photographs of a place, a destination, are used to convince customers and stimulate daydreaming in order to turn a potential customer into a real customer. For some people the photographic representations of a place is the only one they experience. With this in mind, it is reasonable to question how representations of places and geographical imaginations are being (re)produced when marketing a destination by using photographs. This paper aims to study how representations of place and people are used when marketing a tourist destination via travel commercial. The study was conducted by analysing images used for marketing tourist destinations located outside Europe, with a focus on photographs portraying people. The pictures included in this study were found in five travel catalogues for the Swedish market. The sample was narrowed down and reduced to three pictures, which were analysed by using a semiotic image analysis. The study aim to answer the following questions: When marketing a tourist destination how are people in the tourism advertising being presented? In what way can the images that are being used for tourism advertising generate stereotypes about places/people? The study indicates that, according to the included sample, the people portrayed in tourism advertising are being presented in a stereotypical manner.