Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.