Restaurangbesök blir allt vanligare i takt med en accelererande urbanisering och ökad ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen och konsumtionssamhället genererar stora mängder avfall. Sverige anses som unika i sammanhanget efter att det globalt publicerats uppseendeväckande fakta om hur Sverige är i ”brist på avfall” och behöver importera avfall från andra länder. Svenskar porträtteras ofta som skickliga på att källsortera, men hur ser det ser ut på svenska restauranger? I den här intervjustudien är fokus på hur källsorteringen går till på restauranger. Totalt har 14 intervjuer genomförts, tio intervjuer med restauranganställda, tre med miljöförvaltningar från olika städer samt en avfallsanläggning för att jämföra förutsättningar och syn på källsortering på restauranger. Intervjuerna har analyserats efter två beteendeteorier kompletterat med en syn på organisationskultur och cirkulär ekonomi. Resultatet visade att det finns en stark positiv inställning till källsortering bland restaurangpersonalen men att förutsättningarna för källsortering är ett för stort hinder, vilket resulterar i att enbart hälften av alla restauranger idag sorterar. Kommunikationen mellan restaurang och kommun måste bli bättre, relation dem emellan mer jämlik och de olika parterna måste bli mer öppna för att förstå varandras svårigheter och förutsättningar. / Restaurant visits are becoming increasingly common and proportionally in line with accelerated urbanization and increased economic growth. Urbanization and the consumer society generate large amounts of waste, but is this a problem? Sweden is considered unique regarding the waste issue after a news story went viral about Sweden's "lack of waste" and need to import waste from other countries. Swedes are often portrayed as skilled at recycling, but how does Swedish restaurants handle their waste? In this interview study I have chosen to raise the issue of recycling in restaurants. Ten interviews have been conducted with restaurant staff and four with environmental administrations from three different cities to compare the conditions and views of recycling in restaurants. The interviews have been analysed following two behavioural theories and complemented with a view on organizational culture and circular economics. The result shows that there is a strong positive attitude towards recycling among restaurant staff but that the barriers found in the prerequisites are considered too large, resulting in only half of the restaurants recycling. Communication between restaurants and municipalities need to become more equal and the parties become more open to understanding each other's difficulties and conditions.