Ett nytt EU-direktiv gällande hållbarhetsredovisning omfattar sedan 1 januari 2017 fler företag än tidigare, vilket leder till ett förändringsarbete hos större företag. Byggbranschen har stor inverkan på samhällets hållbarhet och därför finns ett behov av att implementera direktivet genomgående i dessa verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur större företag går tillväga vid införandet av lagkrav gällande hållbarhetsrapportering. Vidare blir syftet även att identifiera olika motiv som kan finnas vid val av resultatindikatorer, utöver att lagkrav gör det nödvändigt. En kvalitativ studie har genomförts med empiri i form av semistrukturerade intervjuer. Valet av forskningsstrategi resulterade i en fallstudieorienterad metod av ett flertal företag. Respondenter från Derome AB, Bygg Z AB, HSB och SEHED Byggmästargruppen AB har medverkat i studien. I teoriavsnittet presenteras lagen om hållbarhetsrapportering, internationella regelverk, motivorienterade metoder, teorier kring resultatindikatorer och förändringsarbeten. Utifrån studien framgick att samtliga företag befann sig i ett tidigt stadie av hållbarhetsrapporteringen och därför hade inte resultatindikatorer valts, istället identifierades fokusområden. Slutsatsen resulterade därmed i att det fanns externa likväl som interna motiv till valda fokusområden. Exempel på motiv som framkom var konformitet med lagar och regler, intressentperspektivet och att spåra framsteg mot uppsatta mål. Företagens bakgrund och kunskaper varierade då de hade olika erfarenhet av hållbarhetsrapportering innan det nya lagkravet infördes. Studien identifierade likheter i företagens implementering av hållbarhetsrapporterna i form av att förändringsarbetet för närvarande sker avsiktligt, centraliserat och ledningsstyrt. Skillnader i implementeringen identifierades bland annat i företagens kommunikation, typ av arbetssätt och val av regelverk.

Jämförbarhet i hållbarhetsrapporten är en nödvändighet för att informationen ska vara användbar för användarna. För att främja jämförbar information ska svenska företag följa hållbarhetslagen som bygger på EU-direktivet om hållbarhetsrapportering. Till sin hjälp kan företagen tillämpa internationella frivilliga ramverk som exempelvis Global Reporting Initiative (GRI). I och med att det finns ett flertal frivilliga ramverk att tillämpa kan företagen välja ifall dem vill följa något ramverk, med det utgör inget krav, för att uppfylla hållbarhetslagen. Detta utrymme av frivillighet bidrar till den stora variation i antalet resultatindikatorer som företagen lämnar upplysningar om i hållbarhetsrapporten, vilket gör att informationen inte blir jämförbar. Denna studie vill bidra med kunskap till forskningsfältet genom att (1) kartlägga jämförbarheten i hållbarhetsrapporter i form av hur utförligt företagen noterade på Stockholmsbörsen Large Cap tillämpar resultatindikatorer till rapporteringskravets kategorier och (2) förklara och analysera sambandet mellan företagens branschtillhörighet, företagens andel kvinnor i styrelsen och utförlighetsnivån i hållbarhetsrapporter som omfattas av hållbarhetslagen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av samtliga företag som uppfyllde kriterierna för hållbarhetsrapportering och GRI:s ramverk på Stockholmsbörsen Large Cap. Resultatet visade att båda sambanden var relativt svaga. Sambandet för företagens branschtillhörighet visade sig något starkare jämfört med andelen kvinnor i styrelsen. Det tyder på att det finns andra underliggande faktorer som påverkar jämförbarheten i hållbarhetsrapporten. / The comparability in the sustainability report is a necessity to serve its main purpose, which is to be useful for the stakeholders. To encourage comparable information in the sustainability report, Swedish companies must comply with the national sustainability law, which is based on the EU directive of sustainability reporting. To comply with the national sustainability law companies can apply international voluntary frameworks such as Global Reporting Initiative (GRI), but there is no imperative requirement. All the voluntary frameworks may contribute to the observed differences of indicators disclosed in the sustainability reports, which makes the information not comparable. This study contributes to the field of research by (1) mapping the comparability in the sustainability reports of firms listed on the Stockholm Stock Exchange Large Cap by investigating the level of completeness for the reporting requirements categories and (2) explain and analyse the correlation between the company´s sector, board diversity and the level of completeness of firms that are covered by the national sustainability law. Therefore, a quantity content analysis was conducted on all companies in our sample. The findings display a weak relationship between the investigated variables. This suggest that there are other underlying factors that may affect the comparability in the sustainability reports.

The number of mobile applications has increased tremendously over the last decade, thereby also having increased the importance of mobile application testing. Testing is a very crucial process in the development of a mobile application to ensure reliability and proper functionality. In an Agile/DevOps environment, test automation is an integral part in order to support the continuous integration and continuous delivery/deployment principle. There is a plethora of mobile application testing automation frameworks available in the market today. Android testing frameworks were chosen for this study because of the prevalence of Android applications in the market today. The focus of this study is the comparison of the most popular mobile application testing automation frameworks in terms of performance and capabilities in an Agile/DevOps environment. In order to achieve this, firstly, the three most popular mobile application testing automation frameworks to be used for the study were identified. Secondly, the Key Performance Indicators and capabilities to be used for comparison of the frameworks were identified. Then, test cases in a complex mobile application were designed for analysing the frameworks based on the criteria gathered. Finally, the test cases were integrated in a Continuous Integration/ Continuous Delivery pipeline to gather results and perform a more detailed comparison in an Agile/DevOps environment. From this study, Espresso turned out to be the best framework in terms of KPI analysed beating the other frameworks in all the KPIs, while Robotium was second best followed by Appium. But on the other hand, Appium was the best framework in terms of capabilities by having ability to execute the maximum number of capabilities analysed followed by Robotium while Espresso was the worst framework in this criteria. / Antalet mobilapplikationer har ökat enormt under det senaste decenniet och därmed har även vikten av mobilapplikationstest ökat. Testning är en mycket viktig process i utvecklingen av en mobilapplikation för att säkerställa tillförlitlighet och korrekt funktionalitet. I en Agile/DevOps miljö är testautomation en viktig del för att stödja principen av kontinuerlig integration och kontinuerlig leverans/driftsättning. Det finns en mängd ramverk för automatiserad testning av mobilapplikationer på marknaden idag. Testramverk för Android valdes för denna studie på grund av utbredningen av Android-applikationer på marknaden idag. Fokus för denna studie är jämförelsen av de mest populära automatiserade testramverk för mobilapplikationer med avseende på prestanda och lämplighet i en Agile/DevOps miljö. För att uppnå detta, identifierades först de tre mest populära automatiserade testramverk för mobilapplikationer som skulle användas för studien. Sedan identifierades de viktigaste resultatindikatorerna och kapaciteterna som skulle användas för att jämföra ramverken. Därefter designades testfall i en komplex mobilapplikation för att analysera ramverken baserat på de bestämda kriterierna. Slutligen integrerades testfallen i en pipeline för kontinuerlig integration /kontinuerlig leverans för att samla resultat och utföra en mer detaljerad jämförelse i en Agile/DevOps miljö. Från denna studie visade sig Espresso vara det bästa ramverket när det gäller KPI-analys, som slog de andra ramarna i alla KPI: er, medan Robotium var näst bäst följt av Appium. Men å andra sidan var Appium det bästa ramverket med avseende på kapacitet. Den hade förmågan att utföra det maximala antalet kapacitet som analyserades, följt av Robotium medan Espresso var det sämsta ramverket i dessa kriterier.