Syfte – Syftet är att identifiera förbättringsåtgärder i en returhanteringsprocess för produkter med kort livscykel. För att kunna bidra med förbättringsåtgärder till fallföretaget har tre frågeställningar formulerats för att uppnå detta: 1. Hur ser returhanteringsprocessen ut för produkter med kort livscykel? 2. Vilka utmaningar finns det i returhantering? 3. Hur kan processen effektiviseras? Metod – I samtal med fallföretaget och under litteraturstudie identifierades ett problemområde vilket blev grunden för studiens syfte och frågeställningar. Utefter detta genomfördes en enfallsstudie som bestod av observationer och en intervju. Författarna strävade efter en djupgående kunskap av ämnet och därför ansågs enfallsstudie vara lämpligast för studien och dess syfte. För att skapa en grund för hur ett returflöde och utmaningar ser ut byggdes ett teoretiskt ramverk upp baserat på en genomförd litteraturstudie. Tillsammans med den insamlade data och teori analyserades möjliga förbättringsåtgärder. Resultat – Genom att integrera data och teori har möjliga förbättringar kunnat identifierats. En rekommendation är att införa nyckelfunktionen gatekeeping tidigt i returflödet, vilket bidrar till att returer sorteras för att skapa värdeskapande processer i returflöde i en större utsträckning. För att effektivisera ett returflöde kan det analytiska ramverket vara till hjälp för företag samt att betydelsen av att utgå ifrån ett standardflöde. Implikationer – Teorin nämner bristande kunskap inom returhanteringsprocessen, vilket bekräftades av den insamlade empiri där returflödet kan visa en utformning som inte är helt optimalt för produkter med kort livscykel. Det här mynnade ut i att författarna valde att sammanföra två returteorier samt med ett lean perspektiv för att belysa en ny synvinkel med förväntningar att uppnå ett mer optimerat returflöde. Med den nya synvinkeln finns det möjlighet att identifiera värdeskapande processer vilket dagens produktlivscykler kräver för att de idag tenderar att bli kortare. Begränsningar – Studien begränsar sig till en enfallsstudie, vilket medför att trovärdigheten och generaliserbarheten blir lägre. Dock ser författarna fördelar med detta för att de tagit fram ett nytt analytiskt ramverk som först får empiriskt stöd genom denna studie. Vidare krävs det forskning om det analytiska ramverket genererar förbättringar för företag. / Purpose – The purpose of this thesis is to identify improvements in a returns flow for products with a short life cycle. Three research questions has been formulated in order to enhance the return flow: 1. How is the returns flow process built for products with short life cycle? 2. What are the challenges in the returns flow? 3. How can the returns process be improved? Method – In conversation with the case company and during the writers literature study a problem area was discovered. This established a foundation for the purpose and research questions. The study was performed as a case study which included observations and an interview. A case study was considered as the most appropriate method for this study since the writers aimed to gather profound knowledge within the subject. A theoretical framework was built upon the literature study to help the writers create an understanding of the returns flow and its challenges. Findings – To be able to identify possible improvements the study integrated data and theory. Recommendations based on this study is to introduce the function of gatekeeping in a returns flow, which contributes to a create a greater value in the returns flow. The analytical framework can help companies to implement better structures for their returns flow and the writers can also recommend to follow one standard which enables a more efficient return flow. Implications – The theory argue that the knowledge is lacking on how to manage a return flow, this is confirmed with the gathered data where the return flow is not designed to create efficiency. To tackle this issue, the writers choose to intertwine two returns flow theories together with a lean perspective. With the integration of these theories, this new viewpoint had the expectation to achieve a more optimal returns flow. This would also give the possibility to find the value creating processes within the returns flow and help to extract as much as possible of the product life cycle. Limitations – The study is limited to a case study, this entails that the credibility and the generalization is low. This is a disadvantage, but this study can be seen as a starting point and therefore the case study is the most suitable. The theoretical framework that is presented in the study also needs practical verification to earn credibility.

Bakgrund Returer är en avgörande del inom e-handel och bidrar till ett företags framgång och konkurrenskraft. Däremot fokuserar svenska e-handelsföretag främst på flödet till kund och returhanteringsprocessen är för närvarande en underutnyttjad affärsmöjlighet. Genom en effektiv och välutvecklad returhanteringsprocess kan e-handelsföretag erhålla värde. Dock är synen på returer ofta kopplade till höga kostnader, vilket bidrar till att returhanteringsprocessen förblir underprioriterad. Inom tidigare forskning finns det begränsad litteratur avseende returhanteringsprocessen utifrån ett företagsperspektiv. Syfte Syftet med uppsatsen är således att, med utgångspunkt ur ett företagsperspektiv, undersöka värdeadderande aktiviteter och effektiviseringsmöjligheter inom returhanteringsprocesser främst utifrån tid och kostnad men även miljö. Det genom att studera svenska e-handelsföretags returhanteringsprocesser inom detaljhandeln. Metod Uppsatsen har ett kvalitativt forskningsangrepp där tio semistrukturerade intervjuer legat till grund för datainsamlingen. Dessutom har sekundärdata samlats kring e-handelsföretagen och deras returhanteringsprocesser, vilka har kompletterat primärdata. Uppsatsen har ett företagsperspektiv, vilket innebär att respondenterna är representanter från olika svenska e-handelsföretag inom detaljhandeln som besitter kunskap om e-handelsföretagens returhanteringsprocess. Slutsats Slutligen konkluderar uppsatsen att det finns tre olika returhanteringssystem, det vill säga manuellt, digitalt och hybrid. Valet av returhanteringssystem beror på vad e-handelsföretagen anser vara värdeadderande aktiviteter. Det manuella returhanteringssystemet fokuserar på att skapa en enkel returhanteringsprocess för kund, medan det digitala returhanteringssystemet värdesätter effektivitet. Dessutom påverkas beslutet av returhanteringssystem på e-handelsföretagets storlek och returvolym. För att erhålla en effektiv och värdeadderande process bör ett digitalt returhanteringssystem användas. Dessutom visar uppsatsen att samtliga e-handelsföretag i framtiden kommer behöva genomgå en transformering till mer digitala returhanteringssystem för att vara konkurrenskraftiga. / Background Returns are a crucial part of e-commerce and contributes to the company´s success and competitive edge. However, Swedish e-commerce companies mainly focus on the flow towards the customer and returns management is currently an underutilized business opportunity. Through an effective and well-developed returns management process the business can create greater value. Unfortunately, returns management is often overlooked as it perceives to entails higher costs. Additionally, there is a lack of literature regarding returns management from a business perspective. Purpose The purpose of this thesis is to evaluate the value adding activities and opportunities for improved efficiency within the returns management process mainly with regards to time and cost but also sustainability. This will be achieved by gathering data pertaining to specific research questions from e-commerce businesses’ returns management processes within the retail sector. Method This thesis has a qualitative approach where ten semi-structured interviews and secondary data comprise the basis for data collection. This thesis has a business perspective, which means that the respondents are representatives from different Swedish e-commerce businesses within the retail sector that possess knowledge about the e-commerce business’s returns management process. Conclusion In summary, this thesis shows that there are three different returns management systems, namely manual, digital and hybrid systems. The choice of returns management system depends on what the e-commerce business considers to be value adding. The manual returns management system focuses on creating a simple returns management process for the customer, whereas the digital returns management system values efficiency. Furthermore, the choice of returns management system also depends on the size of the e-commerce business and their volume of returns. In order to achieve a value adding and effective process a digital returns management system should be used. Lastly, this thesis indicates that every e-commerce business in the future will need to transform into a digital returns management system in order to remain competitive. This thesis is written in Swedish.