Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA). Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad. Patienternas upplevelse var att de presterade maximalt under träning och rycktes med av personalens entusiasm och uppmuntran. Patienterna kände sig delaktiga i målsättning och val av behandling samt upplevde att personalen fångade upp individuella behov. Det fanns en känsla hos patienterna av att bli sedd och bekräftad av personalen. Sjukdomsinformation i grupp och individuellt erhölls vilken upplevdes individanpassad. Omgivningen beskrevs av patienterna som vacker och klimatet skönt vilket ansågs stimulera till fysisk aktivitet samt till att må bra. Patienterna hade roligt tillsammans och fick nya vänner som de delade erfarenheter med. Vidare fanns en känsla av grupptillhörighet och att inte känna sig ensam sjuk bland friska. Att slippa vardagssysslor och ha tid för sig själv upplevdes positivt. Sammanfattning: Flera olika faktorer bidrog till positiv upplevelse av klimatvård. Klimat, omgivning, fysisk aktivitet, socialt sammanhang, personalens engagemang och sjukdomsinformation beskrevs interagera och tillsammans resultera i en känsla av att må bra, förbättrad fysisk funktion, minskade symtom, ökad självkänsla och ökad motivation till träning. Förslag för framtida forskning är att undersöka hur de olika faktorerna påverkar RA patienters sjukdom och livskvalitet samt hur faktorerna interagerar. Nyckelord: fysisk aktivitet, innehållsanalys, klimat, motivation, reumatisk sjukdom

Denna studies syfte är att undersöka hur unga med funktionsnedsättning på grund av reumatisk sjukdom upplever skolidrotten. Detta genom att undersöka vilket lärarstöd eleverna upplevt samt hur de upplever att lektioner anpassats till dem och hur de upplever att betygen påverkats av deras funktionsnedsättning. Metoden som använts är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades sju ungdomar med reumatisk diagnos. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom tematisk analys. Vidare analyserades det transkriberade materialet med Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att unga med reumatisk sjukdom ofta behöver extra stöd från lärare och anpassad lektion för att kunna delta i idrottslektionerna. Lärarstödet är viktigt för att eleverna ska känna sig motiverade att delta i undervisningen samt för att de ska känna att de har chans till ett rättvist betyg.