Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ett strukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer. Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickad till alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyserades genom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test. Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorers uppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig av checklistor. Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorer med olika erfarenhet. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze experienced auditors' perception of a structural working approach in the form of checklists for both experienced and less experienced auditors. Methodology: The study is based on a quantitative method in the form of a questionnaire sent to all Swedish approved auditors. The response rate was 4.8 percent. The responses were analyzed by Pearson correlation matrix, multiple linear regression and t-test. Findings: The results showed a general positivity to checklist use, however, the auditors are even more in favor of the less experienced auditors to use checklists. Theoretical perspectives: We apply theory of professions, structure and judgement at the auditors with diverse experience.

Studien avser undersöka faktorer som påverkar revisorers förändring i risk- och väsentlighetsbedömningar samt hur tidsbudgetpress påverkar bedömningarna. Ämnet är högst aktuellt då tidigare forskning menar att pressen och stressen i revisionsyrket aldrig varit högre.   Syftet med den här studien var att undersöka både tidigare beforskade och nya faktorer som påverkar revisorns bedömningar av revisionsrisk, väsentlighetsnivån, samt bedömning av risk- och väsentlighetsnivån under tidsbudgetpress. Målet var att analysera hur starka samband som föreligger mellan faktorerna och bedömningarna. För att uppnå syftet har tidigare forskning kring risk, väsentlighet, tidsbudgetpress, revisorns erfarenhet, personliga faktorer, revisionsbyrån samt revisionsklienten studerats. Utifrån insamlade fakta konstruerades 18 hypoteser som sedan testades genom en webbaserad enkätundersökning där 35 revisorers svar fångades.   Studien visar att kön, ålder, befattning, antal år i branschen och revisionsbyråns grad av formalisering är de faktorer som visats påverka bedömningarna av revisonsrisk, väsentlighetnivån samt de båda under tidsbudgetpress. 15 av studiens 18 hypoteser kunde undersökas och sex av dem accepterades med hjälp av icke parametriska test.   Studiens viktigaste bidrag är en ökad insikt för revisionsbranschen att tidsbudgetpress har en fortsatt påverkan på yrket, samt vilka individer som är mest utsatta. Bidraget ger revisionsbyråerna möjlighet att rikta fokus på att hitta relevanta lösningar för att minska tidsbudgetpressen och således öka kvaliteten på revisionen.