Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS. Det beslutet tar regeringen under 2008. Om de beslutar att genomföra Skepparpinan som OPS kan det börja byggas redan 2010. OPS innebär offentlig och privat samverkan, d.v.s. att privata företag finansierar bygget och att staten tar över ägandet efter 25 år. Det finns både de som är för och de som är emot Skepparpinan. Främst är det de boende längs den nuvarande vägsträckningen och de boende längs den framtida sträckningen. Motala kommun har länge lobbat för att genomdriva projektet men i slutändan är det regeringen och Vägverket som har den slutgiltiga rösten. Konsekvenserna för de boende i Motala skulle vara av både positiv och negativ art. Trafiksäkerhetsmässigt skulle Motala vinna på en ny sträckning av RV 50 då genomfartstrafiken försvinner från centrum. Miljömässigt är det mycket positivt för hela Motala då det blir minskade avgaser och mindre trafik i de centrala delarna. Men för de boende längs riksvägsreservatet (där den nya vägen skall dras) är konsekvenserna inte av lika positiv art. De kommer att bli grannar med en stor fyrfilig bro där tung trafik ständigt passerar. Samtidigt som de boende längs Storgatan (den nuvarande sträckningen) kommer att befrias från den tunga trafiken. Rent estetiskt kommer den nya bron att bli ett markant blickfång i Motalas stadsbild. Samhällsplaneringsfrågor kan behandlas i skolundervisningen genom att låta eleverna själva planera ett aktuellt samhällsområde och sedan redovisa det med hjälp av kartor, planritningar och modeller. Uppsatsen innehåller därför en didaktisk mall för detta.

<p>Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS. Det beslutet tar regeringen under 2008. Om de beslutar att genomföra Skepparpinan som OPS kan det börja byggas redan 2010. OPS innebär offentlig och privat samverkan, d.v.s. att privata företag finansierar bygget och att staten tar över ägandet efter 25 år.</p><p>Det finns både de som är för och de som är emot Skepparpinan. Främst är det de boende längs den nuvarande vägsträckningen och de boende längs den framtida sträckningen. Motala kommun har länge lobbat för att genomdriva projektet men i slutändan är det regeringen och Vägverket som har den slutgiltiga rösten. Konsekvenserna för de boende i Motala skulle vara av både positiv och negativ art. Trafiksäkerhetsmässigt skulle Motala vinna på en ny sträckning av RV 50 då genomfartstrafiken försvinner från centrum. Miljömässigt är det mycket positivt för hela Motala då det blir minskade avgaser och mindre trafik i de centrala delarna. Men för de boende längs riksvägsreservatet (där den nya vägen skall dras) är konsekvenserna inte av lika positiv art. De kommer att bli grannar med en stor fyrfilig bro där tung trafik ständigt passerar. Samtidigt som de boende längs Storgatan (den nuvarande sträckningen) kommer att befrias från den tunga trafiken. Rent estetiskt kommer den nya bron att bli ett markant blickfång i Motalas stadsbild.</p><p>Samhällsplaneringsfrågor kan behandlas i skolundervisningen genom att låta eleverna själva planera ett aktuellt samhällsområde och sedan redovisa det med hjälp av kartor, planritningar och modeller. Uppsatsen innehåller därför en didaktisk mall för detta.</p>