Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS. Det beslutet tar regeringen under 2008. Om de beslutar att genomföra Skepparpinan som OPS kan det börja byggas redan 2010. OPS innebär offentlig och privat samverkan, d.v.s. att privata företag finansierar bygget och att staten tar över ägandet efter 25 år. Det finns både de som är för och de som är emot Skepparpinan. Främst är det de boende längs den nuvarande vägsträckningen och de boende längs den framtida sträckningen. Motala kommun har länge lobbat för att genomdriva projektet men i slutändan är det regeringen och Vägverket som har den slutgiltiga rösten. Konsekvenserna för de boende i Motala skulle vara av både positiv och negativ art. Trafiksäkerhetsmässigt skulle Motala vinna på en ny sträckning av RV 50 då genomfartstrafiken försvinner från centrum. Miljömässigt är det mycket positivt för hela Motala då det blir minskade avgaser och mindre trafik i de centrala delarna. Men för de boende längs riksvägsreservatet (där den nya vägen skall dras) är konsekvenserna inte av lika positiv art. De kommer att bli grannar med en stor fyrfilig bro där tung trafik ständigt passerar. Samtidigt som de boende längs Storgatan (den nuvarande sträckningen) kommer att befrias från den tunga trafiken. Rent estetiskt kommer den nya bron att bli ett markant blickfång i Motalas stadsbild. Samhällsplaneringsfrågor kan behandlas i skolundervisningen genom att låta eleverna själva planera ett aktuellt samhällsområde och sedan redovisa det med hjälp av kartor, planritningar och modeller. Uppsatsen innehåller därför en didaktisk mall för detta.

<p>Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS. Det beslutet tar regeringen under 2008. Om de beslutar att genomföra Skepparpinan som OPS kan det börja byggas redan 2010. OPS innebär offentlig och privat samverkan, d.v.s. att privata företag finansierar bygget och att staten tar över ägandet efter 25 år.</p><p>Det finns både de som är för och de som är emot Skepparpinan. Främst är det de boende längs den nuvarande vägsträckningen och de boende längs den framtida sträckningen. Motala kommun har länge lobbat för att genomdriva projektet men i slutändan är det regeringen och Vägverket som har den slutgiltiga rösten. Konsekvenserna för de boende i Motala skulle vara av både positiv och negativ art. Trafiksäkerhetsmässigt skulle Motala vinna på en ny sträckning av RV 50 då genomfartstrafiken försvinner från centrum. Miljömässigt är det mycket positivt för hela Motala då det blir minskade avgaser och mindre trafik i de centrala delarna. Men för de boende längs riksvägsreservatet (där den nya vägen skall dras) är konsekvenserna inte av lika positiv art. De kommer att bli grannar med en stor fyrfilig bro där tung trafik ständigt passerar. Samtidigt som de boende längs Storgatan (den nuvarande sträckningen) kommer att befrias från den tunga trafiken. Rent estetiskt kommer den nya bron att bli ett markant blickfång i Motalas stadsbild.</p><p>Samhällsplaneringsfrågor kan behandlas i skolundervisningen genom att låta eleverna själva planera ett aktuellt samhällsområde och sedan redovisa det med hjälp av kartor, planritningar och modeller. Uppsatsen innehåller därför en didaktisk mall för detta.</p>

<p>IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig Privat</p><p>Samverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EU</p><p>vilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publika</p><p>entreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära för</p><p>externredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagets</p><p>ägare.</p><p>För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ett</p><p>fallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig.</p><p>Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När vi</p><p>sedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevanta</p><p>för genomförandet av vår studie.</p><p>Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagets</p><p>projekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hur</p><p>tillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns det</p><p>anledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kan</p><p>medföra svårigheter för företagen vid tillämpning. Vår studie pekar också på att det finns</p><p>brister som alltjämt leder till problem med att jämföra olika företags redovisning. En annan</p><p>brist som vi funnit är att revisionsbolagen ser svårigheter med att granska de finansiella</p><p>rapporterna efter en omläggning till IFRIC 12.</p><p>Det vore intressant att göra en liknande studie när IFRIC 12 varit i bruk under en tid för att</p><p>tydligare kunna urskilja effekterna av tolkningen. Det vore då även aktuellt att studera andra</p><p>bolag för att kunna jämföra om effekterna för dem blir densamma.</p>

IFRIC 12 är en ny tolkning som ska vägleda företag som arbetar med Offentlig Privat Samverkan - projekt hur de ska redovisa projekten. IFRIC 12 har nyligen godkänts av EU vilket innebär att från och med den första januari 2010 ska samtliga publika entreprenadföretag inom Europa tillämpa den nya tolkningen. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka effekter IFRIC 12 kommer att innebära för externredovisningen och hur relevant den finansiella rapporteringen kommer bli för företagets ägare. För att ta reda på hur den finansiella rapporteringen påverkas har vi använt oss av ett fallföretag, Skanska, där vi fördjupat oss i vilka effekter tolkningen kommer att föra med sig. Vidare har vi undersökt hur de fyra största revisionsbolagen ser på den nya tolkningen. När vi sedan analyserat vårt empiriska material har vi utgått från de teorier vi ansett vara relevanta för genomförandet av vår studie. Vi har kunnat påvisa att IFRIC 12 leder till en jämnare vinstredovisning för fallföretagets projekt vilket vi anser vara positivt ur ett ägarperspektiv. IFRIC 12 förtydligar också hur tillgångarna ska klassificeras vilket även detta bör leda till en ökad relevans. Dock finns det anledning att ställa sig kritisk till redovisningsdirektivet. Tolkningen är komplex och kan medföra svårigheter för företagen vid tillämpning. Vår studie pekar också på att det finns brister som alltjämt leder till problem med att jämföra olika företags redovisning. En annan brist som vi funnit är att revisionsbolagen ser svårigheter med att granska de finansiella rapporterna efter en omläggning till IFRIC 12. Det vore intressant att göra en liknande studie när IFRIC 12 varit i bruk under en tid för att tydligare kunna urskilja effekterna av tolkningen. Det vore då även aktuellt att studera andra bolag för att kunna jämföra om effekterna för dem blir densamma.