No description available.

Vätternrundan is an annual sporting event that takes place in the Swedish town Motala since 1966. It is one of the world largest recreational bicycle rides and attracts over 20 000 participants each year. This study focuses on event effects and how an event can be of value within the principles of place marketing. Within this study five representatives were interviewed with semi-structured interviews. The results show that the representatives describe Vätternrundan as a positive event which mostly generates positive effects for the city itself and for the people living and working there. The effects consist of the events ability to create awareness of the place, the possibility to extend the tourism season and several social effects like solidarity and interaction. The result also shows that Vätternrundan is a well-known brand and because of this it can be used as an advantage in place marketing. The event also provides the place with an activity and a reason to travel there. The combination of the long sporting history in Motala and the sporting event Vätternrundan also provide Motala with a chance to differentiate themselves in relation to other places where sport is a unique part of the city.

Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS. Det beslutet tar regeringen under 2008. Om de beslutar att genomföra Skepparpinan som OPS kan det börja byggas redan 2010. OPS innebär offentlig och privat samverkan, d.v.s. att privata företag finansierar bygget och att staten tar över ägandet efter 25 år. Det finns både de som är för och de som är emot Skepparpinan. Främst är det de boende längs den nuvarande vägsträckningen och de boende längs den framtida sträckningen. Motala kommun har länge lobbat för att genomdriva projektet men i slutändan är det regeringen och Vägverket som har den slutgiltiga rösten. Konsekvenserna för de boende i Motala skulle vara av både positiv och negativ art. Trafiksäkerhetsmässigt skulle Motala vinna på en ny sträckning av RV 50 då genomfartstrafiken försvinner från centrum. Miljömässigt är det mycket positivt för hela Motala då det blir minskade avgaser och mindre trafik i de centrala delarna. Men för de boende längs riksvägsreservatet (där den nya vägen skall dras) är konsekvenserna inte av lika positiv art. De kommer att bli grannar med en stor fyrfilig bro där tung trafik ständigt passerar. Samtidigt som de boende längs Storgatan (den nuvarande sträckningen) kommer att befrias från den tunga trafiken. Rent estetiskt kommer den nya bron att bli ett markant blickfång i Motalas stadsbild. Samhällsplaneringsfrågor kan behandlas i skolundervisningen genom att låta eleverna själva planera ett aktuellt samhällsområde och sedan redovisa det med hjälp av kartor, planritningar och modeller. Uppsatsen innehåller därför en didaktisk mall för detta.

<p>Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS. Det beslutet tar regeringen under 2008. Om de beslutar att genomföra Skepparpinan som OPS kan det börja byggas redan 2010. OPS innebär offentlig och privat samverkan, d.v.s. att privata företag finansierar bygget och att staten tar över ägandet efter 25 år.</p><p>Det finns både de som är för och de som är emot Skepparpinan. Främst är det de boende längs den nuvarande vägsträckningen och de boende längs den framtida sträckningen. Motala kommun har länge lobbat för att genomdriva projektet men i slutändan är det regeringen och Vägverket som har den slutgiltiga rösten. Konsekvenserna för de boende i Motala skulle vara av både positiv och negativ art. Trafiksäkerhetsmässigt skulle Motala vinna på en ny sträckning av RV 50 då genomfartstrafiken försvinner från centrum. Miljömässigt är det mycket positivt för hela Motala då det blir minskade avgaser och mindre trafik i de centrala delarna. Men för de boende längs riksvägsreservatet (där den nya vägen skall dras) är konsekvenserna inte av lika positiv art. De kommer att bli grannar med en stor fyrfilig bro där tung trafik ständigt passerar. Samtidigt som de boende längs Storgatan (den nuvarande sträckningen) kommer att befrias från den tunga trafiken. Rent estetiskt kommer den nya bron att bli ett markant blickfång i Motalas stadsbild.</p><p>Samhällsplaneringsfrågor kan behandlas i skolundervisningen genom att låta eleverna själva planera ett aktuellt samhällsområde och sedan redovisa det med hjälp av kartor, planritningar och modeller. Uppsatsen innehåller därför en didaktisk mall för detta.</p>

Akademisk avhandling--Ekonomisk-historia institutionen--Stockholm, 1990.

Communicating archaeological findings to the public has become increasingly important in contract archeology in recent years and is now a legal requirement. Public contacts earlier meant that it was the experts, the archaeologists, who would communicate the knowledge to the public. Today, social media offers new opportunities to reach new groups and to communicate. Simultaneously the archaeologists, employed by different firms, find themselves in a new competitive situation. It may therefore be important to present the own activities in a way that strengthens the brand and to legitimize the business for the County Administration that shares the commissions, as well as for those providing the funding, the taxpayers. This paper is based on a case study on how archaeologists produce narratives on themselves, their profession and archaeology as a science on a Facebook page and on blog posts, connected to an archaeological project in the county of Östergötland in Sweden. The Facebook posts and snapshots from the blog have been reviewed and classified in an analysis of the narrative the archaeologists mediates. The study shows how building a brand is as prominent a reason for using social media as presenting the scientific findings. It is also evident that as an information source with great potential, social media could be utilized much more structured and focused.

Conflict in Archaeology is a subject which have risen in interest during the last decades. This essay will focus mainly on the conflict which can be seen on individuals found at Kanaljorden in Motala. The site was excavated between 1999 and 2013 and showed ten individuals buried on a stonebed nearby Motala stream. The individuals were seen with a large amount of trauma directed towards the skull and differentiated depending on sex. The way the individuals were buried and the large amount of trauma was unique for Scandinavia and the world. There have been many theories of why the people buried in Kanaljorden was selected and what purpose it had for the people that buried them there. There have been speculations from war trophies to ritual killings. This essay is therefore focused on making comparisons and analogies with other cases of burials and conflicts from Scandinavia and the world to get clues why the people of Kanaljorden was selected for burial. It could be concluded that skull trauma of the buried individuals was common in Mesolithic and Neolithic Scandinavia and world. The difference in injuries depending on sex indicate a structured society were women and men had different roles during war and conflict. Further was it concluded that the individuals found at Kanaljorden could probably have been deposited because of their importance for the tribe, or forefathers’ worship.

Badhus – Industrilandskapet i Norrköping Norrköping har behov av ett nytt badhus. Centralt i staden, längs Motala ström, finns Industrilandskapet som till stor del består av kulturell och vetenskaplig verksamhet men har en lång historia av textilindustri. Det nya badhuset är placerat i detta område; på ett befintligt vattenkraftverk. Syftet med projektet är att tillvarata Industrilandskapets kontrastrika själ, förstärka de rum och potentiella mötesplatser som finns samt ge Norrköping en möjlighet till friskvård och sportutövande. Målet är att visa hur en ny byggnadskropp relaterar och anpassar sig till den kulturella, platsspecifika och historiska kontexten. Byggnaden intar formen av en rektangel som skjuter upp ur slänten, likt en bergsrygg som sluter platsen. Byggnadskroppen aktiverar befintliga kvalitéer såsom den gamla stenbelagda trappan i väster och universitetsparken vid vattnet i söder. Byggnadens norra sida syftar till att ta emot och avsluta rutnätstaden i skala och uttryck. Den södra sidan av byggnaden tillsluter och definierar strömrummet med sin långsträckta fasad. Byggnadens interiör vänder sig utåt mot strömrummet så att det inifrån skapas en öppenhet åt söder gör industrilandskapet till en del av byggnaden. På entrévåningen ligger bassängerna vars vattenytor är visuellt kopplade till Motala ström i flera nivåer. Sutterängplanet inhyser omklädningsrum, det befintliga kraftverket samt fysioterapiavdelning med motionssal. / Public Bath – The Industrial Landscape in Norrköping   Norrköping is in need of a new public bath. In the centre of the city, along Motala ström, the industrial landscape is located. This area hosts cultural and scientific activities but has a long history of textile industry. The new public bath is located in this area on an existing water power plant. The aim of the project is to maintain the contrasty soul, enhance the spaces and potential venues that already exist and give Norrköping a possibility for wellness and exercising. The goal is to show how a new building adjusts and relates to the site specific and historical context. The building is shaped as a rectangle rising from the slope. It activates existing qualities such as the old stone stairs in the west. The north side of the building aims to receive and end the grid city in scale and expression. The south side with the long façade defines the river space. The interior faces the river and creates openness towards the south. Thereby the industrial landscape becomes part of the building. The swimming pools are located on the entrance floor and the surfaces of the water are visually linked to the river. The changing rooms, the power plant and the physiotherapy are placed in the basement.

Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker. Genomförande: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med de fem beredningarna. Vid varje tillfälle medverkade 5-11 personer. Resultat: Beredningarna har utmanat de institutionaliserade antaganden som tidigare styrt det kommunalpolitiska arbetet. Omorganiseringen har även fyllt en funktion för lärandet hos de inblandade, men fler aktörer bör vara inblandade för att kommunen ska bli en lärande organisation. En organiserad nätverksstruktur kan skapa förutsättningar för kunskapsutväxling.

Phosphorous (P) has been found to be the limiting nutrient in freshwater systems, directly affecting rates of planktonic growth. The P circulation is very complex, and its pathways through lake systems are difficult to determine. Motala Ström is the biggest watercourse in the south-east of Sweden and an important source of P to the Baltic Sea. The aim of this study is to conduct a P mass balance analysis of the lakes Roxen and Glan over a period of time. The analysis will also include a quality control of the concentrations data. The P concentration data used in this investigation were collected from the Motala Ström River Association, consisting of seasonal or monthly concentration data of Tot-P during the period 1960-2010. Daily water flow data used in this study were modelled by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) using the S-HYPE model. P concentration deviations from monthly averages at each sampling station were calculated, followed by a seasonal Mann Kendall trend analysis. At five out of eight sampling stations, negative trends were detected, indicating decreasing concentrations. The exception was the outflow from lake Glan, Stångån and Finspångsån. Linear interpolation of P concentration data was performed to create daily data for the period 1980-2010. Following interpolation, daily transport values were calculated and summed up to annual values. Lake Roxen has acted as a source of P during the whole period 1980-2010, except for one year. Lake Glan has acted as a source during 22 of the 31 years. There is a tendency of Glan to become more of a source over the years, which is in line with the deviation observations, but variation between years makes it necessary to analyse also future data in order to establish any possible trend in P transports. Before construction of wastewater treatment plants, the lakes were certainly sinks of phosphorus. But at least for Roxen, the switch from sink to source was completed before 1980.