<p>Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker. </p><p>Genomförande: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med de fem beredningarna. Vid varje tillfälle medverkade 5-11 personer. </p><p>Resultat: Beredningarna har utmanat de institutionaliserade antaganden som tidigare styrt det kommunalpolitiska arbetet. Omorganiseringen har även fyllt en funktion för lärandet hos de inblandade, men fler aktörer bör vara inblandade för att kommunen ska bli en lärande organisation. En organiserad nätverksstruktur kan skapa förutsättningar för kunskapsutväxling.</p>

I landets skollokaler står belysningssystemen idag för uppemot 30% av elförbrukningen. På många håll i landet är systemen förvisso välfungerande och robusta, men samtidigt omoderna och ineffektiva. Samtidigt går teknikutvecklingen inom belysningsområdet framåt i ett rasande tempo, där LED-tekniken nu fått fotfäste på allvar. Möjligheterna för belysningsstyrning blir också alltmer omfattande och avancerade, där styrning av enskilda armaturer idag är möjlig också i mycket stora system. Om såväl styrning som belysningstyp väljs med omsorg finns det en mycket stor besparingspotential – såväl ekonomiskt som energimässigt!I examensarbetet genomförs mätningar av belysningens drifttider med en egenutvecklad metodik i två likvärdiga skollokaler med olika belysningssystem i Motala kommun. I den ena lokalen återfinns ett åldrande system med T8-lysrör utan någon egentlig styrning. I den andra lokalen ett belysningssystem med T5-lysrör med tillhörande styrsystem, som slår av belysningen efter att lokalen stått tom en viss tid. En redogörelse för skillnaderna mellan olika belysningssystem med tillhörande styrningsprinciper återfinns också i arbetet. Kombinerat med resultatet från mätningarna mynnar arbetet sedan ut i ett antal rekommendationer inför ett framtida utbyte av belysningssystemen i Motala kommuns skollokaler.

<p>Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.</p>

Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera. I denna studie analyseras enbart de sjöar som ingår i recipientkontrollprogrammet samt nio variabler som är kopplade till övergödningsproblematiken. Dessa variabler är siktdjup, syrgashalt, fosfat-P, totalfosfor, Nitrat+Nitrit-N, ammonium, totalkväve, klorofyllhalt och kvävefosforkvot. Resultatet från trendanalysen visar att det finns en signifikant trend i 36 utav 132 genomförda trendanalyser. Skattningen av styrkan visar att framför allt variablerna syrgas, Nitrat+Nitrit-N, ammonium och klorofyll bör utvärderas närmare vad gäller provfrekvens och tidsperiod om dessa fortsättningsvis ska ingå i recipientkontrollprogrammet.