Bryophytes play an important role in ecosystems in running waters and are common growing on structures in and around watermills. These watermill habitats differ from other parts of the watercourse in terms of microclimate and disturbance regime, and in providing more suitable and variable substrates. Bryophytes were sampled in and around five watermills and five reference sites 300 meters up or downstream from the watermill in the province Småland, in south-eastern Sweden. Species richness was compared between the sites and differences in community structure were analysed by a Discriminant Analysis. In 90% of the cases, the species composition was found to be specific for watermills and reference sites, and the mean species number was 57% higher at watermills than at the reference sites. Rocks and boulders in a wide range of sizes, concrete and mortar structures with pH-levels higher than that of the underlying bedrock, and stronger currents were identified as some of the causes of the higher diversity at the watermills. Restauration projects in rivers, including dam removal, constitute a potential threat to the bryophyte flora of watermills since the structures they grow on may either be removed or destroyed. Changes in microclimate and disturbance regime are other potential threats to species in these habitats. / Mossor spelar en viktig roll i ekosystem i rinnande vatten och är vanligt förekommande på strukturer i och vid vattenkvarnar. Dessa habitat skiljer sig från vattendraget i övrigt bland annat genom annorlunda mikroklimat och störningsregim, men också genom en hög mångfald av för mossor lämpliga substrat. I denna studie undersöktes mossfloran vid fem vattenkvarnar och fem referensområden. Artantal jämfördes mellan kvarn- och referensområden och skillnader i artsammansättning analyserades med en diskriminantanalys. I 90% av fallen var artsammansättning specifik för respektive habitat och medeltalet för antalet arter var 57% högre vid vattenkvarnar jämfört med referensområden. Stenar och block i olika storlekar, betong och murbruk med högre pH-värden än den underliggande berggrunden och starkare strömmar är några av de faktorer som bidrog till den ökade artmångfalden vid vattenkvarnarna. Restaureringsprojekt i rinnande vatten, till exempel dammutrivningar, utgör ett potentiellt hot mot mossfloran vid vattenkvarnar eftersom de strukturer mossorna växer på riskerar att antingen förstöras eller tas bort. Förändringar i mikroklimat och störningsregim är två andra potentiella hot mot arter i dessa miljöer.

In streams, wood provides protection, food and substrate for benthic macroinvertebrates, which leads a higher density and diversity of the benthic fauna compared to streams without wood. To examine wood and its effect on drift of macroinvertebrates an experiment was done in 18 sections of six semi-natural streams where fine woody debris (Salix sp.) was added to half of the sections (1-2 per stream). The purpose was to investigate possible differences in density and diversity of macroinvertebrates aswell as to investigate if there was any effect of location, upstream or downstream, in the streams. The results showed no significant effect of woody debris on total drift. The lack of an effect is probably related to the high abundance of predators (fish, brown trout) and the time of the day when the samples were taken. There was a significant effect of time on total drift; with more drift in September than in October. An effect of time was also found for the taxon Diptera (Chironomidae not included), with drift decreasing with temperature over the season. / Ved i ett vattendrag ger skydd, föda och substrat åt bentiska makroevertebrater, vilket leder till en högre täthet och diversitet av makroevertebrater än i vattendrag utan ved. För att undersöka vedens inverkan på makroevertebraternas drift utfördes ett experiment i sammanlagt 18 inhägnader i semi-naturliga bäckar där hälften av inhägnaderna behandlades med fin ved (Salix sp.). Syftet var att undersöka eventuella skillnader i täthet och diversitet av makroevertebrater samt om det fanns en skillnad i läge, uppströms och nedströms i bäckarna. Resultatet visade ingen signifikant effekt av ved med avseende på den totala driften. Det fanns heller ingen signifikant effekt av ved på tätheten i enskilda på ved än utan. De bakomliggande faktorerna till varför ingen signifikant effekt av ved visades är troligtvis den höga tätheten av predatorer (öring) och tidpunkten då proverna togs. Det fanns dock en signifikant effekt av tid gällande den totala driften, i september var det mer drift än i oktober. Det fanns även en signifikant effekt av tiden på Diptera (alla Diptera taxa förutom Chironomidae). Detta tros vara på grund av den sjunkande temperaturen mellan månaderna.

This research aims to investigate the effects that dredging may have on benthic fauna. The dredging took place in the stream Ireån on northern Gotland during the early summer 2010. My area of research was taking place in a scenic area downstream in Ireån close to the Baltic Sea. I chose this area due to the dredging that started just upstream of this area and continued further upstream. Thus it is not the direct impact of the dredging that is the focus for this paper but the side-effect the dredging may have on the area downstream. In this research I used the M42-method and BQI- index in order to evaluate the results. The effects on the dredging were weaker than expected, with only minor changes occurring within the benthic fauna (BQI-value before dredging: 3.35, BQI-value after dredging: 3.51).