<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på</p><p>Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls.</p><p>Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade på Av litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen. Förtroende kan underlätta livet för människan, men samtidigt medför användandet av förtroende många problem. Två helt olika syner på risker redogörs för i denna uppsats. Risksamhället är den ena vilket innebär att människan har genom sin överdrivna produktion skapat stora risker som den kommer att ha svårt att hantera. Att människan lider av trygghetsnarkomani är den andre vilket innebär att människan oroar sig för mycket, även för sådant som inte innebär någon risk alls. Slutsatserna av denna uppsats är att förtroende är ett måste i ett samhälle där människan är beroende av varandra, men användandet av det borde skötas med mer omtanke. Risksamhällets faror är inget som människan kan negligera utan det måste tas på stort allvar speciellt nu när det kan gå att förhindra. Samtidigt borde människan använda sig mer av förnuftet när de värderar risker för att inte fortsätta lida av trygghetsnarkomani. Det viktiga är inte att blunda för möjliga risker utan hur människan väljer att hantera det faktum att det finns risker. Förtroende och risker har ett komplex samspel i det moderna, individualiserade samhället. Utan riskmedvetenhet är det svårt att fatta långsiktliga val. Utan förtroende är det svårt att hantera riskfyllda situationer. Människan har nytta av att förstå detta samspel då både förtroende och risker är viktiga beståndsdelar i hur ett modernt, individualiserat samhälle fungerar.

Denna studie är en nulägesbeskrivning och belyser specialpedagogens roll utifrån det främjande arbetet i dagens gymnasieskola. Fyra specialpedagoger som börjat arbeta runt 2010 då den nya skollagen infördes har i enskilda intervjuer resonerat kring begreppet främjande arbete kopplat till specialpedagogrollen. Studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Metoden är inspirerad av diskursanalys och fenomenologi och begreppet främjande arbete belyses ur språkbruket. Teori och bakgrundsbeskrivningen ramar tillsammans in studiens utgångspunkter. Studien utgår från forskning och teorier om specialpedagogik, socialantropologi och yrkesspråkets betydelse. Bakgrunden beskriver nuläget med fokus på Elevhälsans nya uppdrag att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intervjuerna är utformade utifrån att undersöka vilka konkreta exempel på främjande arbete som specialpedagogerna väljer att prata om. Resultatet visar att samtalsinnehållet snarare handlar om hinder och svårigheter med det främjande arbetet än det faktiska främjande arbetet. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna inte förhåller sig till ett enhetligt språk utan att yrkepsspråket snarare färgas av den organisation man är verksam inom. Specialpedagogerna berättar om insatser kopplat till det främjande arbetet på individ-grupp och organisationsnivå. Resultatet sätts i relation till skollagen från 2010 och hur den till viss del omformulerar lärares och specialpedagogers uppdrag.