No description available.

Klimatförändringarna gör att bland annat medeltemperaturen kommer att öka, tillväxtsäsongen blir längre och nederbörden kan bli mer varierande och extrem. Skador från bland annat torka, insekter och storm förväntas då att öka. För att sprida riskerna och begränsa skador på skog går det att göra riskreducerande skötselåtgärder. Då en stor del av Sveriges skogar är privat ägda var syftet med denna studie att undersöka om och på vilket sätt privata skogsägare i Götaland gör riskreducerande skötselåtgärder i sitt skogsbruk. Undersökningen gjordes genom att enkäter med fasta svarsalternativ skickades ut via e-post till medlemmar i Södra. En majoritet av skogsägarna gjorde någon form av riskreducerande skötselåtgärder och ansåg också att de hade kunskap om det. Kunskap och erfarenheter av skador påverkade om skogsägarna gjorde riskreducerande skötselåtgärder. Det var en stor del av skogsägarna som hade kunskap om riskreducerande skötselåtgärder och som också ville ha mer information om det.

Polisens brottsförebyggande arbete mot våld i nära relation har tidigare främst varit riktat mot den brottsutsatta. Under 2018 initierades dock metoden riskreducerande insatser som istället skiftade fokuset mot gärningspersonen. Riskreducerande insatser består av tre komponenter i form av riskreducerande samtal med gärningspersonen, coachande samtal med brottsoffret och samverkan med förundersökningsledare. Rådande studie har genom fem semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma inom polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet och förhandlarenhet upplever användningen av riskreducerande insatser i det brottsförebyggande arbetet mot våld i nära relation. Av resultatet framgick att riskreducerande samtal med gärningspersonen prioriteras i arbetet och upplevs ge goda resultat. Rutinen för de coachande samtalen med den brottsutsatta upplevdes inte vara lika etablerad men beskrevs oavsett kunna komplettera de riskreducerande samtalen. Därutöver upplevdes genomförandet av coachande samtal som meningsfullt. Det framkom dock utmaningar vid både riskreducerande och coachande samtal i att uppnå goda resultat då mottagligheten hos individen är låg. En förutsättning för att kunna genomföra framförallt riskreducerande samtal är ett godkännande från förundersökningsledaren. Samverkan med förundersökningsledaren bedömdes vara god och resultaten visade dessutom att det finns ett mervärde i att samverka med fler aktörer både internt och externt. Sammantaget upplevdes det brottsförebyggande arbetet med riskreducerande insatser fungera bra. Därtill återfanns en gemensam vilja bland deltagarna att fortsätta arbeta med och utveckla metoden. / The police have previously directed their crime prevention efforts towards the victim. In 2018, a new method called risk reducing interventions was initiated that instead shifted the focus towards the perpetrator. Risk reducing interventions consists of three components including risk reducing conversations, coaching conversations with the victim and cooperation with the person in charge of the investigation. The present study has, through five semi-structured interviews, examined how professionals active in the crime victims and personal security unit and personal security operations within the police authority experience the method in relation to crime prevention directed to intimate partner violence. Results showed that risk reducing conversations with the perpetrator was prioritized and was perceived to show good results. As for routines for the coaching conversations with the victim, they were not as established but they were described as a good compliment to the risk reducing conversations. However, there were challenges for the risk reducing conversations and coaching conversations in achieving good results when the responsivity of the individual was low. Implementing the risk reducing conversations requires an approval from the person in charge of the investigation. Cooperation with the person in charge of the investigation was assessed to be good and the results showed that internal and external cooperations give an added value. Overall, using risk reducing interventions in the crime prevention work against intimate partner violence was perceived as working well. In addition, there is a common will to continue working with the method and develop it further.

Bakgrund: Nacksmärta är vanligt förekommande bland universitetsstudenter, där över en fjärdedel av studenterna inom vissa utbildningsgrupper uppger att de haft nacksmärta någon gång under det senaste året. Nacksmärta bland unga vuxna är en riskfaktor för minskad arbetsproduktivitet senare i livet och tidigare besvär är en av de tydligaste riskfaktorerna för nacksmärta bland personer i yrkesverksam ålder. Mycket forskning tyder på att fysisk aktivitet kan minska risken för uppkomst av arbetsrelaterad nacksmärta, men vilken dos, det vill säga hur mycket, fysisk aktivitet som behövs är inte klar. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet på hög intensitet minst 90 minuter i veckan och uppkomst av nacksmärta bland universitetsstudenter, kontrollerat för förväxlingsvariabler. Metod: En registerstudie genomfördes där data från 92 universitetsstudenter utan nacksmärta vid baslinjen analyserades i en multipel logistisk regressionsmodell. Resultat: Resultatet visade inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet på hög intensitet minst 90 minuter i veckan och uppkomst av nacksmärta kontrollerat för förväxlingsvariabler, dock indikerar konfidensintervallet att den möjliga förebyggande effekten är större än den möjliga negativa effekten. Resultatet visade ett signifikant samband mellan uppkomst av nacksmärta och depression bland kvinnor. Sambandet mellan ålder och uppkomst av nacksmärta var inte signifikant men låg nära signifikansnivån. Slutsats: Uppkomst av nacksmärta har en multifaktoriell orsak, och behöver därför förebyggas genom ett mångfacetterat tillvägagångssätt. Vilken dos fysisk aktivitet som behövs för att minska risken för uppkomst av nacksmärta bland universitetsstudenter är däremot fortfarande oklar och mer forskning behövs för utformning av riktlinjer och rekommendationer. / Background: Neck pain is common amongst university students and can lead to neck pain later in their working life with effects such as reduced work productivity and high costs for the society. Studies show that physical activity can have a preventive effect on neck pain, but the dose is indefinite.  Purpose: The aim of this study was to investigate the association between physical activity at a high intensity at least 90 minutes per week and onset of neck pain amongst university students, controlling for confounding variables.  Method: A register study was conducted and data from 92 university students with no neck pain at baseline was analyzed with a multiple logistic regression model.  Results: The result showed no significant association between physical activity at a high intensity at least 90 minutes per week and onset of neck pain when controlled for confounding variables, although the confidence interval indicates that the possible preventive effect is bigger than the possible negative effect. The result showed a significant association between onset of neck pain and depression amongst women. The association between age and onset of neck pain was not statistically significant but was close to the significance level.  Conclusion: Neck pain has a multifactorial cause and should be prevented through a multifaceted approach. The dose of physical activity that is needed to reduce the risk of developing neck pain amongst university students is still unclear and more research is needed to formulate guidelines and recommendations.