This dissertation contributes to an increased understanding of democracy promotion. Empirically, the study focuses on the multi-faced democratisation process in Macedonia; the official Swedish policy for democracy promotion; and actual Swedish attempts to promote democracy in Macedonia in the period 2000–2006. Theoretically, the study advances an analytical framework, which serves to bring clarity to democracy promotion as a concept. It is argued that democracy promotion embodies six structural components, and should be understood as activities adopted and/or supported by foreign actors, as part of a relationship between the democracy promoter and the recipient country, based on a set of motives and shaped through the use of different strategies, methods and channels. Moreover, the issue of impact is investigated. The analytical framework is used to investigate the character of Swedish democracy promotion, and to develop a typology of the roles of democracy promotion in democratisation processes. It is argued that the Swedish policy for democracy promotion is permeated by a Swedish democratic self-image, eclectic theoretical reflection, and flexibility. In addition, it is argued that Sweden is primarily driven by altruistic and ideological motives, and acts to promote legal and societal democracy, and that the allocation of democracy promotion resources is based on theoretical as well as practical considerations. Macedonia’s democratisation process is analysed, and on the basis of the Swedish attempts to promote democracy in Macedonia, the study advances a typology of the roles of democracy promotion in democratisation processes, these being: educator, initiator, and supporter. Together with the analytical framework, this role typology provides new possibilities to study, and understand, democracy promotion. / Denna avhandling bidrar till ökad förståelse av demokratifrämjande aktiviteter. Empiriskt fokuserar studien på den flerdimensionella demokratiseringsprocessen i Makedonien, den officiella svenska policyn för demokratifrämjande aktiviteter, och de faktiska svenska försöken att främja demokratiutvecklingen i Makedonien under perioden 2000-2006. Teoretiskt bidrar studien med ett analytiskt ramverk, som ämnar ge ökad insikt om demokratifrämjande aktiviteter som begrepp. Det hävdas att dessa aktiviteter är uppbyggda av sex beståndsdelar, och bör förstås som aktiviteter verkställda eller understödda av utländska aktörer, som del av en relation mellan den demokratifrämjande aktören och mottagande land, baserat på en uppsättning motiv och format genom olika strategier, metoder, och kanaler. Betydelsen av effekt inkluderas även i studien. Det analytiska ramverket används för att undersöka den svenska policyn för demokratifrämjande aktiviteter, samt för att utveckla en typologi av de roller som sådana aktiviteter har i demokratiseringsprocesser. Studien visar att den svenska policyn för demokratifrämjande aktiviteter är genomsyrad av en svensk demokratisk självbild, eklektisk teoretisk resonerande, samt pragmatism. Studien visar även att Sverige som demokratifrämjare primärt driva av altruistiska och ideologiska motiv, och strävar efter att främja etableringen av en konstitutionell och samhällelig demokrati, samt att fördelning av demokratifrämjande resurser görs utifrån teoretiska såväl som praktiska överväganden. Makedoniens demokratiseringsprocess analyseras, och med utgångspunkt i de svenska försöken att främja demokratiutvecklingen i Makedonien utvecklas en typologi över de roller som demokratifrämjande aktiviteter kan ha i demokratiseringsprocesser, nämligen: pedagog, initierare, och understödjare. Tillsammans med det analytiska ramverket, skapar denna roll typologi nya möjligheter att studera, och förstå, demokratifrämjande aktiviteter.