Titel: Röntgensjuksköterskans upplevelse av att arbeta med externa granskare under jourtid Syfte: Att undersöka hur röntgensjuksköterskan upplever arbetet med externa granskare under jourtid. Material och metod: Sex stycken röntgensjuksköterskor från två olika sjukhus i mellansverige intervjuades under perioden januari till mars 2017. Inklusionskriterierna för studien var minst två års erfarenhet av yrket samt minst ett års erfarenhet av att arbeta med externa granskare under jourtid. Tillstånd från verksamhetschefer och samtycke från informanterna erhölls innan studien startade. Data samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Intervjuerna transkriberades och lästes igenom flera gånger. Därefter identifierades meningsbärande enheter och dessa kondenserades till koder. Genom koderna kunde kategorier och subkategorier identifieras. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Teleradiologi – tekniska aspekter, externa granskare jämfört med radiolog på plats, kommunikation och röntgensjuksköterskans kompetenser och egenskaper med tillhörande subkategorier. Konklusion: Informanterna upplever att det tar längre tid att kommunicera med externa granskare (EG) i jämförelse med att ha en radiolog på plats som kan ge svar direkt när röntgensjuksköterskan (RSS) är i behov av vägledning och snabba svar. I kommunikationen upplevs det också finnas språkbarriärer samt bristande kunskap, speciellt hos de sekreterare som tar emot samtal hos EG. Detta leder till frustration och blir ofta ett hinder i akuta situationer då RSS vill prata med en radiolog direkt. Under jourtid upplever RSS att denne får ta ett ökat ansvar samtidigt som förmågan att ta egna initiativ och beslut måste finnas. RSS upplever ingen förändring av bildkvalitén på de bilder som skickas i arbetet med EG. Informanterna upplevde i helhet att arbetet med EG fungerar bra och tillfredsställande under förutsättningarna att tekniken fungerar som den ska samtidigt som arbetsflödet inte ökar för mycket.

Titel: Röntgensjuksköterskans upplevelse av att arbeta med externa granskare under jourtid Syfte: Att undersöka hur röntgensjuksköterskan upplever arbetet med externa granskare under jourtid. Material och metod: Sex stycken röntgensjuksköterskor från två olika sjukhus i mellansverige intervjuades under perioden januari till mars 2017. Inklusionskriterierna för studien var minst två års erfarenhet av yrket samt minst ett års erfarenhet av att arbeta med externa granskare under jourtid. Tillstånd från verksamhetschefer och samtycke från informanterna erhölls innan studien startade. Data samlades in genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer bestående av öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Intervjuerna transkriberades och lästes igenom flera gånger. Därefter identifierades meningsbärande enheter och dessa kondenserades till koder. Genom koderna kunde kategorier och subkategorier identifieras. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Teleradiologi – tekniska aspekter, externa granskare jämfört med radiolog på plats, kommunikation och röntgensjuksköterskans kompetenser och egenskaper med tillhörande subkategorier. Konklusion: Informanterna upplever att det tar längre tid att kommunicera med externa granskare (EG) i jämförelse med att ha en radiolog på plats som kan ge svar direkt när röntgensjuksköterskan (RSS) är i behov av vägledning och snabba svar. I kommunikationen upplevs det också finnas språkbarriärer samt bristande kunskap, speciellt hos de sekreterare som tar emot samtal hos EG. Detta leder till frustration och blir ofta ett hinder i akuta situationer då RSS vill prata med en radiolog direkt. Under jourtid upplever RSS att denne får ta ett ökat ansvar samtidigt som förmågan att ta egna initiativ och beslut måste finnas. RSS upplever ingen förändring av bildkvalitén på de bilder som skickas i arbetet med EG. Informanterna upplevde i helhet att arbetet med EG fungerar bra och tillfredsställande under förutsättningarna att tekniken fungerar som den ska samtidigt som arbetsflödet inte ökar för mycket.