Bakgrund Inledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat beträffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs är rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lärares inställning), waldorfpedagogiken – det fysiska rummet, lek som lärande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgångspunkten som använts när vi analyserat vårt empiriska material är ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har även definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssätt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgång till grupprum, kan ha betydelse för lärare i deras pedagogik. Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där observationer och intervjuer har används som arbetsmetod för insamlandet av material. Genom våra observationer ville vi komma åt skillnader i den objektiva miljön och observationerna genomfördes därför i tre olika klassrum där det var olika fysiska förutsättningar när det gäller utformning, planlösning och yta i lokalen. Intervjuerna har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv där vi som forskare fokuserat på hur individerna upplever förskoleklassens fysiska miljö. Det var klasslärarna i respektive rum, eller lärare med samma förutsättningar i rummet, som intervjuades och intervjuerna genomfördes med varje lärare enskilt. Resultat Resultatet visar att rummets utformning, planlösning och storlek har betydelse för lärarna när de ska utforma sin pedagogik. Men lärarens inställning till arbetssituationen och dennes förmåga att vara flexibel när undervisningen och rummet organiseras är viktiga delar att tänka på när lärare ska utforma en så bra inlärningsmiljö som möjligt.