Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.

The study aimed to examine a deeper understanding of social workers´ perspective on identifying and asking questions about violence exposure within Intimate Partner Violence, using the theory of street-level bureaucracies with a focus on agency and knowledge and an intersectional perspective. The study is based on qualitative semi-structured interviews with eight professional social workers from Personal and family counselling services in a medium and small municipality in southern Sweden. The results indicate that social workers recognize symptoms and signs of violence exposure that appear in different ways in both children and adults. Adequate knowledge and ongoing education are considered essential for identifying and addressing violence exposure. The implementation of routines and guidelines varies and there are only general procedures for handling violence cases in all organizations, not specially for identifying or inquiring about exposure to violence. The theoretical framework highlights the social workers´ autonomy is challenged by the need to harmonize client needs with organizations goals when identifying and asking questions about violence exposure. Through the awareness of an intersectional perspective, the results reveal that social workers´ with adequate knowledge and ongoing education can decrease the possibility of subjective assessments and acknowledging that victims of violence have diverse needs and should not be categorized as a homogeneous group. / Denna uppsats ämnade att skapa en djupare förståelse för socialsekreterares perspektiv av att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet i våld i nära relationer, med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkratier med fokus på handlingsutrymme och kunskap samt ett intersektionellt perspektiv. Studien grundar sig på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar inom individ – och familjeomsorgen i en mellanstor och mindre kommun i södra Sverige. Resultatet visar att socialsekreterare identifierar symtom och tecken på våldsutsatthet som uppträder på olika sätt hos barn och vuxna. Adekvat kunskap och vidareutbildning bedöms nödvändigt för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Tillämpande av rutiner och riktlinjer är varierande och det finns endast generella rutiner och riktlinjer för hantering av våldsärenden i alla verksamheter och inte specifika sådana för att identifiera och ställa frågor om våldsutsatthet. Det teoretiska ramverket synliggör socialsekreterarens handlingsutrymme som utmanas av att harmonisera klientens behov med organisationens mål gällande att identifiering och ställa frågor om våldsutsatthet. Genom en medvetenhet om ett intersektionellt perspektiv visar resultatet att socialsekreterare genom adekvat kunskap och vidareutbildning kan reducera möjligheten av subjektiva bedömningar och förståelsen för att våldsutsatta har olika behov och inte bör kategoriseras som en homogen grupp kan uppnås.