In conceptualising the new visibility of postsecular social work this thesis develops alternative perspectives to former secular, liberal and neoliberal hegemonies within the profession. Firstly secularism is considered as compromising deliberative and participatory democracy by inhibiting religious citizenship within the public sphere and in response the new visibility of postsecular social work incorporates the inclusion of religious perspectives into social welfare considerations with particular reference to faith based social action. Secondly liberalism is observed as perpetuating the marginalisation of religion, tolerated merely as a personal lifestyle choice, from public legitimacy and the new visibility of postsecular social work therefore recognises the contribution of public religion to addressing social welfare concerns in challenging this marginalisation. Thirdly neoliberalism is critiqued as an outcome of the marginalisation of religion from the public sphere by both secularism and liberalism and accordingly the new visibility of postsecular social work engages with political economy in the interests of social welfare and social justice. Resultantly the new visibility of postsecular social work affirms faith and reason as integral to public religion which is indicative of a new politics of social work that develops postsecular, post-liberal and postneoliberal perspectives through the reconfiguration of Christian socialism.

This study examines social worker’s work with domestic violence in rural municipalities in Sweden. Domestic violence is a widespread problem that occurs everywhere in society and the social services (Socialtjänsten) have a great responsibility in supporting the victims of domestic abuse. Despite this, there is little research on the social services work with domestic violence in rural areas from a Swedish perspective. Studies shows that the context of the countryside created other conditions for both victims of domestic abuse and for the professionals who offers support. The aim of this study is to explore what the social services' work with domestic violence looks like in rural Sweden. The author has conducted a qualitative study, in which eight social workers from five different rural municipalities have been interviewed with semi-structured interviews. Through thematic analysis three themes emerged from the interviews, Closeness, Distance and Small Scale & Resources. The results have been analyzed through/with the KAIMeR theory. The results show how long distances, small population, closeness to each other within the work team, few cases, accessibility and lack of anonymity are recurring elements that shape the everyday work of social workers. The social workers ability to adapt to these rural conditions, and the supportive work from colleagues, enables them to meet the needs of victims of domestic abuse. The conclusion is that the countryside brings unique conditions for social workers and the social services work with domestic violence. Some factors that impact the work are the same as in urban areas, while other parts of the work seem uniquely shaped by the countryside as an environment. These rural conditions seem to depend on both environmental or societal factors and the author concludes that more studies are needed in the future. / Denna studie undersöker socialarbetare inom socialtjänstens arbete med våld i nära relationer i landsbygdskommuner. Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem som sker överallt i det svenska samhället. Socialtjänsten har ett stort ansvar i att stötta och hjälpa de människor som utsätts för våld. Trots detta finns det begränsat med forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer på landsbygden i Sverige. Forskning visar på att landsbygdskontexten för med sig andra villkor både för våldsutsatta att hantera våldet och för de yrkesverksamma som erbjuder stöd. Denna studie frågar sig därför hur socialtjänstens arbete med våld i nära relationer ser ut på den svenska landsbygden. Författaren har utfört en kvalitativ studie, där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts med socialarbetare och chefer från fem olika landsbygdskommuner. Med tematisk analys har intervjuerna tematiserats in i tre teman, Närhet, Avstånd och Småskalighet & Resurser. Materialet har sedan analyserats utifrån KAIMeR teorin. Resultatet visar på hur långa avstånd, liten befolkningsmängd, närhet till varandra inom arbetslaget, få ärenden, tillgänglighet och bristande anonymitet är återkommande element som formar socialarbetares vardagliga arbete. Socialarbetares förmåga att anpassa sig efter landsbygdens villkor och stöttande arbetskollegor möjliggör för dem att möta våldsutsattas behov. Slutsatsen är landsbygden för med sig unika villkor till socialarbetare och socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Vissa faktorer som har en inverkan på arbetet är densamma som i urbana miljöer medan andra delar av arbetet verkar unikt format av landsbygden som miljö. Förutsättningarna i landsbygden verkar bero på både miljö och samhälleliga faktorer som författaren menar skulle behöva utforskas mer i framtiden.