Syftet med denna uppsats är att undersöka sångsvagas upplevelse av sin sångröst samt att ta del av deras beskrivningar om varför de anser sig ha sångsvårigheter. Tidigare forskning visar att sång är viktigt för barns sociala och kommunikativa utveckling, men också att en trygg och positiv undervisningssituation krävs för att elever ska kunna utveckla sin sångförmåga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge hämmningar för livet när det gäller elevens lust till sång eller musik. Den här undersökningen har avgränsats till att nära studera fyra människors upplevelser av sin sångutveckling och sina sångsvårigheter. Kvalitativa djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetod och resultatet från det undersökta materialet visar bland annat att när deltagarna känt sig bedömda av någon har deras sångutveckling hämmats. Det är dock inte enbart musiklärare som står för hämmande bedömning, då undersökningsresultaten visar att även vänner och familj kan bidra med en sådan negativ påverkan. Ingen av de fyra deltagarna beskriver sig själva som sjungande människor utan talar snarare om sin sällan förekommande sång som ett nynnande. Dock beskriver några av undersökningsdeltagarna att de kan sjunga lustfyllt när de känner att det inte finns risk för att de blir bedömda. Därför är en viktig slutsats att människors upplevda sångsvårigheter mer kan bero på hur deras sång har bedömts av musiklärare eller närstående än deras faktiska sångförmåga.

Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare. / The aim of the study is to enhance the understanding of voice expression in jazz music, focusing on the interplay between words and music in recordings of selected singers. From a hermeneutic approach five recordings of different Swedish female jazz singers, all selected as Jazz in Sweden- artists, has been described and interpreted from a vocal pedagogical perspective. In relation to the jazz vocal tradition it turned out that two of the singers in different ways challenged the conventions of jazz singing. Study findings indicate that education strengthened female jazz singers to find different roles in their interaction with other musicians in the ensemble, also through vocal improvisation and as composers. All singers in the study expressed themselves through lyrics in English that mainly dealt with love motifs. In detailed analysis of the songs and the singers interpretations of lyrics the complexity of the singers vocal production was shown. The study shows how lyrics for the singer can fulfill different functions in the musical interplay, and also implies that studies of recorded voices can be an educational tool, for both jazz vocal teachers as well as for ensemble teachers.