Alkohol är en del av vardagen för många svenskar idag. När denna konsumtion övergår till ett missbruk uppstår det problem för individen och för samhället som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att beräkna samhällskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhället som helhet, för detta missbruk uppgår till 29 434 297 SEK, år 2013. Den största kostnadsbäraren är staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen står för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden. Den tredje största kostnadsbäraren är det privata som bär 2 837 355 SEK av kostnaden. Landstinget bär 1 868 182 SEK av den totala kostnaden. / Alcohol is a daily part of the Swedish society today. This consumption is usually not a problem, but when the consumption transforms from a healthy dosage to a hazardous one, problem appears for both the individual affected and the society as a whole. This is a study that tries to estimate the economic costs of alcohol abuse within the municipality of Hammarö.The results shows that the total socio-economic costs of alcoholic use and abuse rises to 29 434 297 SEK for the year 2013. The largest bearer of the costs is the state with 15 967 819 SEK. The second largest bearer is the municipality of Hammarö with 10 230 270 SEK. Next comes the costs that affects the private sector of the society with a total of 2 837 355 SEK. The county of Värmland then follows with 1 868 182 SEK for the year of 2013.

Single vehicle accidents are one of the most common types of accidents that occur on the Swedish road network. Depending on the design of the road, the presence of a crash barrier and embankment on the roadside, the outcome of a roadside collision can lead to serious injuries and even deaths.The aim of this project is to investigate the possibility of improving road safety by designing the optimal roadside area based on the results of a life cycle cost analysis (LCC).The questions that have been answered during the duration of this project are: 1) Describe the current technical solutions for roadside area design and the various barrier types used in Sweden.2) Complete an existing mathematical model that has been developed by Hawzheen Karim, for calculating life-cycle costs for various roadside areas.3) Calculate and compare the life cycle costs for the side area with a barrier and without a barrier. By performing an analysis of the documentation on the current guidelines and rules for shaping the roadside, was it possible to describe the current technical solutions for the formation the roadside as well as the current roadside barriers in use today. A mathematical model for calculating the life cycle costs of different barrier types had already been developed by Hawzheen Karim. This model was supplemented so that it could calculate life-cycle costs of the roadside region with and without a barrier. After the model was completed, an analysis was performed to obtain life-cycle costs of a roadside with and without a barrier.The result showed that there is a clear relationship between the slope inclination, fill height, and the rate at which the costs rise. This breakpoint is highly dependent on several factors such as the price of land, the presence of bedrock in the construction process and if the ballast material needs to be treated. A flatter slope causes an increase in both the volume of material and the area of land that needs to be obtained, while a steep slope with a barrier may result in higher costs to society due to fatal collisions with the barrier and higher operating and maintenance costs. / Singelolyckor är en av de vanligaste olyckstyperna som förekommer på det svenska vägnätet. Beroende på utformningen av vägen, förekomsten av vägräcke och slänten på sidoområdet kan förloppet av en avkörningsolycka leda till svåra skador och även dödsfall. Syftet med detta projektet är att undersöka möjligheten att öka trafiksäkerheten genom att utforma det optimala sidoområdet baserat på en livscykelkostnadsanalys (LCC-analys).De frågeställningar som har besvarats under projektets utförande är: 1) Beskriv de nuvarande tekniska lösningar för sidoområdets utformning och de olika typer av räcken som används i Sverige.2) Komplettera en befintlig matematisk modell som har tagits fram av Hawzheen Karim, för beräkningar av livscykelkostnader för olika sidoområden.3) Beräkna och jämför livscykelkostnader för sidoområdet med räcken och utan räcken. Genom att utföra en dokumentanalys på de nuvarande riktlinjer och bestämmelser kunde alla nuvarande tekniska lösningar för sidområdets utformning och olika räckestyper beskrivas. De nuvarande tekniska lösningar som finns för att utforma sidoområden är både enkla och mycket effektiva, och riktlinjerna som finns för utformning av sidoområden är också omfattande och lätta att förstå.En matematisk modell för beräkning av livscykelkostnader av olika räckestyper hade redan tagits fram av Hawzheen Karim. Denna model kompletterades för att kunna användas både på sidoområdet med och utan räcken. För att få fram de samhällsekonomiska kostnaderna var det nödvändigt att använda STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) för att räkna ut hur ofta avkörnings- och påkörningsolyckor i räcken leder till skador och dödsfall vilket blir stora kostnader för samhället. Efter att modellen kompletterats kunde en analys utföras för att få fram livscykelkostnader för ett sidoområde med och utan räcken. Resultatet redovisades grafiskt och skärningspunkterna visade den fyllnadhöjd då det blev mer lönsamt att installera vägräcken med en brant slänt istället för att bygga en flackare slänt. Resultatet visade att det finns ett tydligt samband mellan släntens lutning, fyllnadshöjden och graden till vilken kostnaderna stiger. Denna brytpunkt är mycket beroende på en rad faktorer så som markpriset, förekomsten av berggrund i området och om friktionsmaterial behöver behandlas. En flackare slänt medför en ökning av både volymerna av material samt area mark som behöver inlösas, medans en brant slänt med räcken kan medföra högre samhällsekonomiska kostnader på grund av påkörningsolyckor med räcken samt högre drift-och underhållskostnader.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken. Frågeställningen handlar om huruvida Plats + Program + Arkitektur kan bidra till att kuva tabun kring missbruk, och istället för att dölja skapa en plattform för diskussion och en ökad förståelse. / This project investigates the Swede's relationship with alcohol and the harmful effects that arise from an addiciton. Above all the project aims to address the children and adolescents who grow up with a loved one having an alcohol addiction. The aim of the project is to create a safe and secure place where general information about addiction is available, as well as targeted consultations for children and young people affected by a loved one's addiction. The project is NOT aimed at children and young people who need treatment for alcohol or drug abuse. The project aims to make visible and thus open dialogue about substance abuse issues, combating stigma, shame and alienation and to investigate the role of the architect when it comes to shape societies and lessen future konsequences. The issue is whether the location + programe + architecture can help to subdue the taboo associated with addiction, and instead of hiding the issue, create a platform for discussion and a greater understanding.

Air pollution cause approximately 5000 premature deaths in Sweden each year. Residential wood combustion of solid biomass (RWC) is responsible for at least 1000 based on a relative risk coefficient of 17 % per 10 μg/m3 exposure. The carcinogenic properties of RWC emissions is linked to their content of particulates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH’s). The ambition of this study is to answer whether cancer risk may be used as indicator for out dated heating technology with high emissions of carcinogenic air pollutants, and which socioeconomic costs that can be linked to such a scenario. The efficacy of different instruments that are discussed in Swedish environmental policy is also discussed. A transdisciplinary approach, constituting of a literature review, statistical analysis, gap analysis and multi criteria analysis was applied as study design. A literature review resulted in a mapping of the state of the art concerning RWC particulates and their impact on cancer in Sweden together with its related socioeconomic costs. The study is focused on PM2,5 and B(a)P emissions. A statistical analysis examined the potential relationship between short-lived micro nuclei (MN) in Swedish 12-year old school children, and their exposure to the carcinogenic PAH Benzo(a)pyrene (B(a)P) from RWC in Sweden. The results suggest that higher rates of lung cancer incidence, and socioeconomic costs may be found in areas burdened with high rates of RWC emissions from outdated heating technology. The MCA suggest that a combination of instruments is most suitable to achieve the targeted specification for B(a)P in the Clean Air objective, as found in previous CBA’s, and that other instrument may lack efficacy. / Varje år orsakar luftföroreningar omkring 5000 prematura dödsfall i Sverige. Småskalig vedeldning (RWC) ansvarar för åtminstone 1000 av dessa, baserat på den relativa risk-koefficienten 17 % per 10 μg/m3 exponering. De cancerogena egenskaperna hos vedeldningsutsläpp beror bland annat på dess partiklar som bland annat innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Ambitionen med denna studie är att besvara hur framtida cancerrisk kan användas som indikator för luftföroreningar från omodern uppvärmningsteknik och vilka samhällsekonomiska följder som kan länkas till en sådan. Dessutom undersöktes styrkraften hos de styrmedel som diskuteras i svensk miljöpolicy. Med hjälp av ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, bestående av litteraturgenomgång, statistisk analys, gapanalys och multikriterieanalys besvarades frågorna. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av det nuvarande kunskapsläget om vedpartiklars påverkan på cancer i Sverige och dess relaterade samhällskostnader. Studien är fokuserad på PM2,5 och B(a)P emissioner. En statistisk analys undersökte korrelationen mellan en biomarkor för framtida cancerrisk, kortlivade mikrokärnor (MN), hos svenska 12-åriga skolelever, och deras vedröksexponering. Resultaten indikerar svagt att större risk för lungcancer kan spås i områden med relativt högre exponering för vedrökskomponenten B(a)P, alltså områden med omodern uppvärmningsutrustning. Multikriterieanalysen visar, liksom i tidigare kostnad-effektivitetsanalyser, att en kombination av olika styrmedel har störst potential att uppnå specifikationerna för PM2,5 och B(a)P i det svenska miljökvalitetsmålet Ren luft. Andra styrmedel kan sakna styrkraft.