<p>Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden för</p><p>detta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling. Resultatet, som är beroende på vår utgångspunkt, visar att proven vi analyserat i många fall uttrycker en essentialistisk kunskapssyn som vi menar inte utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt eller leder till någon demokratisk förtrogenhet. Oftast finns denna essentialistiska kunskapssyn i provens godkänd-delar vilket vi menar kan leda till att de elever som ”endast” klarar denna godkänd-del inte ges möjlighet att utveckla den</p><p>demokratiska förtrogenhet som är viktig för samhällets utveckling. Vissa enstaka frågor ur några prov samt ett uppsatsprov visar dock att det finns frågor som möjliggör för en elev att kommunicera utifrån sina förkunskaper vilket leder till att han/hon får möjligheten till att argumentera, granska och värdera sina ställningsstaganden vilket, enligt oss, möjligen kan leda till att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt.</p>

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden för detta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling. Resultatet, som är beroende på vår utgångspunkt, visar att proven vi analyserat i många fall uttrycker en essentialistisk kunskapssyn som vi menar inte utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt eller leder till någon demokratisk förtrogenhet. Oftast finns denna essentialistiska kunskapssyn i provens godkänd-delar vilket vi menar kan leda till att de elever som ”endast” klarar denna godkänd-del inte ges möjlighet att utveckla den demokratiska förtrogenhet som är viktig för samhällets utveckling. Vissa enstaka frågor ur några prov samt ett uppsatsprov visar dock att det finns frågor som möjliggör för en elev att kommunicera utifrån sina förkunskaper vilket leder till att han/hon får möjligheten till att argumentera, granska och värdera sina ställningsstaganden vilket, enligt oss, möjligen kan leda till att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt.