Bakgrund: Trots ökat intresse kring menstruationscykelns påverkan på idrottares prestationer råder oenighet bland forskare och kliniker avseende effekterna av anpassningen och praktiska tillvägagångssätt för att justera träningen utifrån menstruationscykeln. Att öppet diskutera menstruationscykeln inom idrottsvärlden anses ännu tabu. Fysioterapeuten är den främsta medicinska kontakten bland kvinnliga idrottare och kan påverka idrottarnas prestationer. Det är därför intressesant att studera fysioterapeuternas inställningar och upplevelser kring ämnet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters inställning till och upplevelser av att anpassa kvinnliga elitidrottares träning utifrån menstruationscykeln och samtalsmiljön kring detta. Metod: Studien var en kvalitativ beskrivande design. Ändamålsenligt- och snöbolls-urval användes vid rekrytering. Sex fysioterapeuter rekryterades och intervjuades utifrån en semi-strukturerade intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av data ledde till identifieringen av 14 underkategorier som fördelades inom fyra huvudkategorier: Praktiska erfarenheter av genomförda träningsanpassningar, Fysioterapeuternas attityder till att anpassa träning, Erfarenheter av omgivningsfaktorer och samtal, och Omständigheter som påverkar träningsanpassning. Slutsats: Resultatet beskriver hur fysioterapeuters praktiskt genomförda anpassningar av träningen utifrån menstruationscykeln, exempelvis genom att justera idrottarnas träningsintensitet. Resultaten bekräftar att fysioterapeuterna upplever en brist på evidens för systematiska anpassningar av träning baserat på menstruationscykeln, och att samtalsämnet fortfarande till viss det är tabubelagt. / Background: Despite increased interest in the menstrual cycles impact on athletes’ performances, there is disagreement among researchers and clinicians regarding both the effects of adaptation and practical approaches to adjust training based on the menstrual cycle. Challenges also persist in openly discussing the “menstrual cycle” within the sports world. The physiotherapist is the primary medical contact for female athletes and can thus influence their performances. Therefore, it is of interest to study physiotherapists’ attitudes and experiences on the subject. Aim: The purpose of the study was to investigate physiotherapists’ attitudes toward and experiences of adapting training for female elite athletes based on the menstrual cycle and the conversation environment surrounding it. Method: The study had a qualitative descriptive design. Convenience and snowball sampling were used in the recruitment process. Six physiotherapists were recruited and interviewed through semi-structured interviews. The data were analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The data analysis resulted in the identification of 14 subcategories distributed within four main categories: Practical experiences of adapting training, Physiotherapists’ attitudes towards training adaptation, Experiences of environmental factors and conversations, and Circumstances affecting adaptation of training. Conclusion: The result describes how physiotherapists practically implement adaptations of training based on the menstrual cycle, such as adjusting training intensity. The results confirm that physiotherapists perceive a lack of evidence for systematic adjustments in training based on the menstrual cycle, and the subject is still perceived as tabu.