Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid vid förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod genom att semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom samverkansformen SSPF (socialtjänst, skola, polis, fritid) i en landsbygdskommun i Sverige. Materialet analyserades genom en tematisk analys och därigenom framkom fyra huvudteman: organisering av SSPF i en landsbygdskommun, professionellas erfarenheter av SSPF-samverkan, variationer i de professionellas uppfattningar om SSPF och verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Resultatet av studien analyserades med hjälp av tidigare forskning kring ämnet och Horwath och Morrisons samverkansmodell. Utifrån intervjuerna framkommer det att landsbygdskommunen använder samverkansmodellen SSPF för att arbeta förebyggande mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Det belyses att en styrgrupp, arbetsgrupp och samordnare är centralt för organiseringen av SSPF-samverkan. Gynnsamma faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är en samordnare, förmedling av samt förståelse för syfte och mål med SSPF och relevanta personer i SSPF-forumet. Förhindrande faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är socialtjänstens lagstiftning och att det i SSPF-forumet i första hand lyfts ungdomar som är kända hos aktörer. / The aim of this study is to examine collaboration between social services, school, police, and leisure sector when working preventive against youth criminality. Semi-structured interviews were conducted with professionals within the collaboration-model SSPF in a Swedish rural municipality. The research questions were investigated by conducting a thematic analysis of the data. Four main themes emerged in the analysis: organization of SSPF in a rural municipality, professionals experiences of SSPF collaboration, variations in professionals’ perceptions of SSPF and the potentialities of the operations. The results of the study were analyzed using previous research around the subject and Horwath and Morrison’s collaboration model. The interviews demonstrated that the rural municipality uses the collaboration model SSPF to work preventively for young people at risk for crime and addiction. A steering group, working group and a co-ordinator appeared significant for the organization of SSPF collaboration. Favourable factors for the SSPF collaboration that appeared were a co-ordinator, communication and understanding of the purpose and goals of SSPF, and appropriate members in the SSPF forum. Preventive factors of the SSPF collaboration included the legislation of the social services and the principle that in SSPF it was mainly young people who were already known by the participants that were discussed.

Cyberbullying is a phenomenon that has negative impact on children’s and adolescents’ mental health and can be categorized as a potential mental health issue. Research suggests that school climate, the school’s unity and collaboration between school counsellors and personnel and the work with students and guardians is of importance in preventing and acting against cyberbullying. The aim of this study is to investigate how school counsellors on lower secondary schools describe their work with cyberbullying and how they speak about the collaboration with other professions within the school in their work against cyberbullying. The study’s theoretical frame is based on Danermark’s (2005) collaboration model and the collected material consists of seven semi-structured qualitative interviews with school counsellors which have been analysed thematically.  The results suggest that school personnel and guardians need to create knowledge and competence about social media and cyberbullying as it is a comprehensive problem that is constantly evolving. The importance of relationships with students is addressed for a successful work against cyberbullying where pedagogical staff are often described as having better relationships with students, which means that the school counsellors’ collaboration with other school personnel becomes important for detecting and resolving cyberbullying. The results of the study show that the school counsellors shed light on several factors that affect the collaborative work and how it takes place. The school counsellors emphasize the importance of collegial relationships to develop a favourable collaboration. Furthermore, school counsellors describe that different views in a pedagogically dominated school world creates challenges and make the collaboration work more complex. The results also show that the school as an organization should be characterized by an open discussion about cyberbullying. / Nätmobbning är ett fenomen som har en negativ inverkan på barn och ungdomars mentala hälsa och kan kategoriseras som en potentiell psykisk hälsofråga. Forskning visar att skolmiljö, skolans sammanhållning och samverkan mellan skolkuratorer och skolpersonal samt arbetet med elever och vårdnadshavare är av betydelse för att förebygga och åtgärda nätmobbning. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor beskriver deras arbete kring nätmobbning i skolan samt hur de talar om samverkan mellan andra professioner inom skolan i deras arbete mot nätmobbning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Danermarks (2005) samverkansmodell och det insamlade materialet består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som har analyserats tematiskt. Studiens resultat synliggör att skolpersonal och vårdnadshavare behöver skapa kunskap och kompetens kring sociala medier och nätmobbningsproblematik då det är ett omfattade problem som ständigt utvecklas. Vikten av relationer till eleverna tas upp för ett lyckat arbete mot nätmobbning där pedagogisk personal ofta beskrivs ha godare relationer till eleverna vilket innebär att skolkuratorernas samverkan med annan skolpersonal blir betydelsefull för att upptäcka och åtgärda nätmobbning. I studiens resultat belyser skolkuratorerna flera faktorer hur samverkansarbetet mot nätmobbning påverkas och utspelar sig. Skolkuratorerna lyfter fram den kollegiala relationens betydelse för att utveckla en gynnsam samverkan.  Vidare beskriver vissa skolkuratorer att skilda synsätt i en pedagogiskt dominerad skolvärld skapar utmaningar och gör samverkansarbetet mer komplext. Resultatet visar också att skolan som organisation bör präglas av en öppen diskussion kring nätmobbning.