Generellt sätt misslyckas människor ofta att göra korrekta bedömningar baserade på principerna för sannolikhetsteori, vilket kan leda till det så kallade konjunktionsfelet. Konjunktionsfelet innebär att två kombinerade subkategorier anses mer troligt än en huvudkategori. “Nested-set”-hypotesen föreslår att konjunktionsfelet kan motverkas genom att ta hänsyn till relationen mellan kategorier och subkategorier. Denna uppsats ämnar undersöka om konjunktionsfelet minskar med ökad insikt om “nested-set”-strukturen med hjälp av få ledtrådar. Sextio deltagare fördelades randomiserat i två grupper med olika mycket ledtrådar om “nested-set”-strukturen. Resultaten indikerar att två ledtrådar om “nested-set”-strukturen är tillräcklig med information för att göra signifikant fler korrekta sannolikhetsbedömningar. En ledtråd var inte tillräcklig.  Konklusionen är att vi med hjälp av tillräckligt många ledtrådar kan förstå relationen mellan kategori- och subkategori och således fatta korrekta beslut utifrån sannolikhetslära. / Generally, people often fail to make accurate judgments according to the principles of probability theory which can lead to the so called conjunction fallacy. The conjunction fallacy consists of assigning a higher probability to two combined subcategories than one main category. The “nested-set” hypothesis proposes that the conjunction fallacy can be countered by accounting for the relationship between categories and subcategories. This thesis aims to investigate if the conjunction fallacy is reduced by giving participants few clues that reveal the set structure. Sixty participants were randomly divided into two groups with different clues about the “nested-set” structure. The results indicated that two clues about the nested set structure were enough information to make significantly more accurate probability estimates. One clue was not enough. Our conclusion is that with enough clues we are able to understand the relation between category and sub category and thus make correct decisions based on probability theory.

Previous research on human judgment and decision making has demonstrated systematic and predictable biases of judgment in experimental settings. One example of this is the tendency to intuitively violate the conjunction rule - a simple rule of probability. This was well illustrated in the famous Linda-problem. (Tversky & Kahneman, 1983). According to the dual-process theory of reasoning, (Kahneman, 2011) reasoning fallacies such as the conjunction fallacy occurs when people fail to use analytic reasoning and instead overly rely on their intuition. The dual process theory proposes that cognitive processes underlying our intuitive impulses and our conscious reasoning constitutes two different modes in the mind –system 1 and system 2- and that the intuitive system 1 are not able to compute probabilities. Furthermore, it is assumed that processes that are labeled system 1 are fast whereas system 2 are thought to be slow. We tested these time course assumptions of dual process theory in a within-subject design by comparing response time latencies between conjunction fallacy judgments and accurate probability judgments. The results showed that inducing accurate responding did not result in delayed response latency. This indicates that making accurate probability judgments does not require more processing time which goes against what would be expected by the dual-process framework. / Tidigare forskning om mänskligt beslutsfattande och bedömningar har i experiment påvisat systematiska och förutsägbara bias. Ett exempel på detta är tendensen att intuitivt gå emot konjuktionsregeln- en enkel regel gällande sannolikhet. Detta illustrerades väl i det berömda Linda- problemet (Tversky & Kahneman, 1983). Enligt två-systemsteorin (Kahneman, 2011) om problemlösning, uppstår bedömningsfel såsom konjuktionsfelet när människor inte använder sig av analytiskt tänkande och istället förlitar sig för mycket på sin intuition. Två-systemsteorin menar att de kognitiva processer som ligger till grund för våra intuitiva impulser och vårt medvetna resonerande utgör två olika aktörer i vårt tänkande- system 1 och system 2- och att det intuitiva system 1 inte kan beräkna sannolikheter. Processer som betecknas som tillhörande system 1 är enligt två-systemsteorin snabba medan system 2 föreställs vara ett långsamt system. I denna studie testades antagandet om tidsåtgång för de två systemen i en inomgruppsdesign genom att jämföra responstider mellan bedömningar där konjunktionsfelet begåtts och bedömningar där det inte begåtts. Resultaten visar att korrekta sannolikhetsbedömningar inte resulterar i långsammare responstider. Detta indikerar att det inte tycks vara mer tidskrävande att göra riktiga sannolikhetsbedömningar, vilket motsäger två-systemsteorins antagande om snabbt och långsamt processande.

Den här studien syftade till att undersöka om mental arbetsbelastning kan påverka benägenhetenatt begå konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar, trots att man fått ledtrådarsom synliggjort konjunktionsregeln. Detta undersöktes med en experimentell mellangruppsdesign.I studien deltog 57 deltagare, varav 27 i experimentgruppen och 30 i kontrollgruppen.Deltagarna var i huvudsak studenter på universitetsnivå. Grupperna hade en jämn könsfördelning.Vad gäller ålder så var medelvärdet i kontrollgruppen 24.8 och medelvärdet i experimentgruppenvar 30.7. Samtliga deltagare fick utföra ett datorbaserat test. Båda gruppernastest bestod av sannolikhetsbedömningsuppgifter, felstavningsuppgifter, samt en tilläggsuppgiftdär deltagarna ombads ange om ett visst ord förekommit i tidigare fråga eller ej. Experimentbetingelseninnehöll dessutom en visuospatial arbetsminnesuppgift. Resultatet visade attmental arbetsbelastning inte ökade antalet konjunktionsfel vid sannolikhetsbedömningar dådeltagarna fått ledtrådar som synliggjort konjunktionsregeln. Slutsatsen visar att det inte behövervara mer resurskrävande för arbetsminnet att göra normativa bedömningar och att tillgodogörandetav konjunktionsregeln är robust mot mental arbetsbelastning. Framtida forskningskulle kunna undersöka vilken betydelse ett visst antal ledtrådar har för om tillgodogörandetav konjunktionsregeln påverkas av mental arbetsbelastning. / The aim of this study was to investigate whether mental workload can affect the tendency tocommit the conjunction fallacy in probability assessments, despite having read clues that exposethe conjunction rule. This was investigated with an experimental between-group design.In total, the study had 57 participants, whereof 27 in the experiment group and 30 in the controlgroup. The groups were equally balanced concerning sex. The average age in the controlgroup was 24.8 years compared to 30.7 years in the experiment group. All participants performeda computer-based test. Both groups’ test consisted of tasks with probability assessments,discovering misspelled words and an additional task about estimating whether a certainword had occurred during the previous task. The experimental condition also consisted ofa visuo-spatial working memory task. The result indicated that mental workload did not increasethe number of conjunction fallacies committed in probability assessments, given thatthe participants had read clues that expose the conjunction rule. From this result, the conclusionis drawn that normative judgments are not necessarily more demanding for the workingmemory, also that the utilization of the conjunction rule is resistant to mental workload. Futureresearch might investigate what impact a certain number of clues has for whether theutilization of the conjunction rule is affected by mental work load.