Bakgrund: Primärvården står inför en utmaning vad gäller att behålla erfarna och attrahera nya medarbetare för att kunna tillgodose behovet av god och nära vård. För att uppnå detta behövs hållbara arbetsförhållanden och möjligheten för sjuksköterskor och distriktssköterskor att ge vård med god kvalitet. Syfte: Att kartlägga och jämföra skattningen av organisatorisk och social arbetsmiljö bland sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvård samt jämföra dessa resultat gentemot svenska referensvärden. Vidare syftade studien till att kartlägga och jämföra om det finns någon skillnad i tillfredsställelse med given vård mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Metod: Deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Enkäter skickades till totalt 170 sjuksköterskor inom primärvård. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna skattade statistiskt signifikant högre känslomässiga krav jämfört med svenska referensvärdet. Distriktssköterskorna skattade också ett statistiskt signifikant högre arbetstempo. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor framkom en statistiskt signifikant högre skattning av känslomässiga krav hos distriktssköterskorna.Deltagarna skattade högre nivåer av utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor jämfört med svenska referensvärden. Sjuksköterskor och distriktssköterskor skattade sin tillfredsställelse med given vård likvärdigt. Slutsats: Arbetet som sjuksköterska eller distriktssköterska inom primärvården innebar en arbetsmiljö med hög förekomst av känslomässiga krav. Nivån av känslomässiga krav var högre hos distriktssköterskorna. Sjuksköterskor och distriktssköterskor hade god tillgång till utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor. Det framkom ingen skillnad i skattningen vad gäller tillfredsställelse med given vård. Genom utgångspunkt i de faktorer som identifierats kan en riktning för framtida arbetsmiljöarbete skapas. / Introduction: Primary care is facing a challenge of retaining experienced and attracting new employees in order to give good and close care. To achieve this, sustainable working conditions and the possibility for nurses and district nurses to provide good quality care are needed. Aim: To identify and compare the assessment of organizational and social work environment among nurses and district nurses in primary care and compare these results ​​against Swedish benchmarks. To identify and compare whether there is any difference in satisfaction with given care between nurses and district nurses. Method: Descriptive and comparative design with a quantitative approach. Questionnaires were sent to 170 nurses in primary care. Result: The participants estimated statistical significantly higher emotional demands compared to Swedish benchmarks. The district nurses also estimated a higher work pace. When comparing the groups, a statistical significantly higher estimate of the emotional demand of the district nurses emerged. The participants estimated statistical significantly higher levels of development opportunities, meaning in work and social support from colleagues compared to Swedish benchmarks. The participants rated their satisfaction with given care equally. Conclusion: Nurses or district nurses in primary care have a work environment with a high incidence of emotional demands. The level of emotional demands was higher among the district nurses. Both groups had good access to development opportunities, meaning in work and social support from colleagues. There was no difference in satisfaction with given care. These findings can give a direction for future development of the work environment.