Förväntat kunskapsbidragDetta arbete belyser betydelsen av gymnasieskolans kunskapsuppdrag för de gymnasieelever som av olika anledningar befinner sig i en problematisk skolfrånvaro. Tidigare forskning kring skolfrånvaron och arbetet kring detta visar att skolans kunskapsuppdrag inte har varit i fokus. Arbetet belyser avsaknaden av arbetet kring elever som inte kommer till skolan. Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete är att visa på vilka sätt gymnasieskolans kunskapsuppdrag hanteras för gymnasieelever med problematisk skolfrånvaro genom följande frågeställningar:* På vilka sätt upplever fem elever med problematisk skolfrånvaro att skolan har varit behjälplig i deras fortsatta kunskapsutveckling mot kunskapskraven?* Hur ser de två rektorerna på skolan på skolans möjlighet att hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro i deras fortsatta kunskapsutveckling mot målen?* På vilka sätt arbetar fyra lärare på skolorna med att fortsätta stötta elever med problematisk skolfrånvaro i deras kunskapsutveckling?TeoriI studien används systemteorin tillsammans med Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell för att synliggöra och förklara komplexiteten i situationer med problematisk skolfrånvaro i en gymnasieskola. I arbetet synliggörs även specialpedagogiska perspektiv i form av det kompensatoriska samt det relationella perspektivet.MetodDå syftet var att undersöka elevers och olika professioners tankar angående vilka sätt man hanterar gymnasieskolans kunskapsuppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro, valdes en kvalitativ fenomenografisk intervjustudie på en gymnasieskola. Studien bygger på svar från 2 biträdande rektorer, 4 lärare och 6 elever. ResultatResultaten visar att frågan kring gymnasieskolans elevers problematiska frånvaro är komplex. Orsaker och konsekvenser går hand i hand. De vanligaste anledningarna till den problematiska skolfrånvaron är brist på stöd, brist på motivation och brist på relation. Sätten att arbeta med skolans kunskapsuppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro skiljer sig inom samma skola. Det sammanlagda resultatet visar att gymnasieskolan brister i sitt kunskapsuppdrag mot elever med problematisk skolfrånvaro. Elever får mycket lite individuell hjälp eller ingen alls. Anledningen till detta är att det saknas riktlinjer kring arbetet med elever som inte kommer till skolan. Elevhälsans team av olika professioner utnyttjas inte till fullo i arbetet kring den problematiska skolfrånvaron. Specialpedagogiska implikationerAnalysen i denna fallstudie visar att den specialpedagogiska kompetensen är viktig i samarbetet med lärare och med skolans organisation. För att främja närvaro och arbeta kring arbetet med skolans kunskapsuppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro krävs det didaktiska diskussioner såväl på gruppnivå som på organisationsnivå. Elevhälsans arbete kring svårigheten med skolnärvaron behöver ses över för att eleverna ska få ta del av undervisningen trots att de har en problematisk skolfrånvaro.