No description available.

Bakgrund och problem: Styrning utgör en fundamental aspekt för utvecklingen av skolverksamheten. Ofta benämns behovet av en flerdimensionell styrning, där det balanserade styrkortet förespråkas som ett bra alternativ. Däremot utgör användningen av det balanserade styrkortet ett relativt outforskat ämne, som vanligtvis begränsas till att spegla dess implementering och tänkta resultat, men inte dess fortsatta användning efter introduktion. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig intressant att studera hur det balanserade styrkortet används inom en skolverksamheten som redan har introducerat verktyget i sin verksamhet, och vilka aspekter som är viktiga för en framgångsrik användning.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur det balanserade styrkortet används som styrningsverktyg i en kommunal skolsektor, och vilka aspekter som är viktiga för dess framgångsrika användning ur ett långsiktig perspektiv. Metod: Studiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Västerås kommun på tre grundskolor. Innehållet delas upp i tre avsnitt där den första utgör den teoretiska referensramen, följt av empirisk referensram och analys. Den teoretiska referensramen ämnar att skapa en förståelse för ämnet. Insamling av det empiriska materialet har sedan utförts genom semi-strukturerade intervjuer, med ett målstyrt urval som lett till fem respondenter, två från kommunen och tre rektorer från olika grundskolor. Empirin har även kompletterats med dokument från kommunen och skolan. Slutligen har det teoretiska och empiriska materialet analyserats utifrån en komparativ metod, för att belysa likheter och skillnader mellan respondenterna samt mellan teori och empiri.  Slutsats: Studien kommer fram till att det balanserade styrkortet är användbart i en kommunal skolsektor. Däremot är verktyget kontextberoende och måste därmed anpassas till den specifika verksamheten. De viktiga aspekter som uppmärksammats, och anses behövas för att det balanserade styrkortet ska få en framgångsrik användning, är bland annat kommunikation, uppföljning och tydlighet för en gemensam förståelse. Även möjliga fallgropar belyses, som kan tänkas hämma det balanserade styrkortets användning. / Background and problem: Organizational management is a fundamental aspect of the development of the school sector. The need for multidimensional control is often referred to, where the balanced scorecard is advocated as a good alternative. However, the use of the balanced scorecard is a relatively unexplored topic, and is usually limited to reflecting its implementation and intended results, but not its continued use after introduction. Considering the above, it seems interesting to study how the balanced scorecard is used in a school sector that has already introduced the tool in its business, and what aspects that are important for a successful use. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the balanced scorecard can be used as a management control system in a municipal school sector, and what aspects that are important for a successful use from a long-term perspective.  Method: The study's approach is based on a qualitative research method, where a case study has been executed in Västerås municipality at three primary schools. The content is divided into three sections, the first of which constitutes the theoretical frame of reference, followed by the empirical frame of reference and analysis. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject. Collection of the empirical material has then been carried out through semi-structured interviews, with a goal-oriented sample that has led to five respondents, two from the municipality and three principals from different primary schools. The empirical material has also been supplemented with documents from the municipality and the school. Finally, the theoretical and empirical material has been analyzed on the basis of a comparative method, to highlight similarities and differences between the respondents and between theory and empirical data. Conclusion: The study concludes that the balanced scorecard is useful in a municipal school sector. However, the tool is context-dependent and must therefore be adapted to the specific organisation. The important aspects that have been observed, and that are considered necessary for the successful use of the balanced scorecard, include communication, follow-up and clarity for a common understanding. Possible pitfalls are also highlighted, which may inhibit the usage of the balanced scorecard.

Ce mémoire se penche sur la co-construction du rapport au travail et au syndicalisme des enseignant·e·s du secteur scolaire québécois membres d’un syndicat local affilié à la Fédération autonome de l’enseignement (FAE). D’une part, il pose le problème de « l’impasse » du syndicalisme nord-américain (MacDonald 2014) dans l’optique d’une métamorphose de « l’esprit du syndicalisme » (Goldthorpe et al 1972). D’autre part, il opère un dialogue entre les conceptions de la citoyenneté de Christopher McAll (1999, 2009) et la thèse de Rolande Pinard (2000, 2008 ; 2018) quant à la mutation du sens social-politique (ouvrier ou syndical) au profit de l’invention managériale de la catégorie de l’emploi. En mobilisant le concept de rapport au travail et l’approche compréhensive de la perspective des parcours de vie et professionnels (Côté 2013 ; Demazière 2019), il (re)construit les expériences de travail et syndicales de trois des neuf enseignant·e·s rencontré·e·s afin de dégager les significations que ces personnes octroient à leur travail ainsi qu’au syndicalisme. L’analyse des matériaux de recherche confirme partiellement la thèse de Pinard. Elle démontre que la catégorie de l’emploi occupe une place déterminante dans l’appréhension du syndicalisme chez les participant·e·s. Par ailleurs, en se saisissant exclusivement du regard « d’en bas », c’est-à-dire des expériences des membres non-élu·e·s (MNE) et des personnes déléguées (PD), l’analyse déployée dans ce mémoire permet également de saisir la transversalité et la singularité des événements, activités et rencontres interpersonnelles qui façonnent, dans l’espace et dans le temps, le rapport au travail et au syndicalisme des personnes enquêtées, lesquels sont traversés par des rapports de pouvoir (intra et inter syndicaux) ainsi que trois univers sociosémantiques : 1) celui de la famille ; 2) celui de la gestion/pensée experte et 3) de la religion. Trois figures ont été pensées pour illustrer les situations et réalités sociales qui modulent le rapport au syndicalisme des enseignant·e·s interrogé·e·s : 1) celle du syndicat presque-fantôme et la notion d’illusion syndicale ; 2) celle du syndicat-manager et 3) celle du syndicat-taylorisé. / This dissertation examines the co-construction of the relationship to work and unionism among teachers in the Quebec school sector who are members of a local union affiliated with the Fédération autonome de l'enseignement (FAE). On the one hand, it poses the problem of the "impasse" of North American unionism (MacDonald 2014) from the perspective of a metamorphosis of the "spirit of unionism" (Goldthorpe et al 1972). On the other hand, it operates a dialogue between Christopher McAll's (1999, 2009) conceptions of citizenship and Rolande Pinard's (2000, 2008; 2018) thesis on the mutation of the social-political meaning (worker or trade union) in favour of the managerial invention of the employment category. By mobilizing the concept of relationship to work and the comprehensive approach of the life-course and career perspective (Côté 2013; Demazière 2019), it (re)constructs the work and union experiences of the teachers met in order to identify the meanings that they attribute to their work and to unionism. The analysis of the research materials partially confirms Pinard's thesis. It shows that the employment category plays a decisive role in the participants understanding of unionism. Moreover, by looking exclusively from "below", i.e. from the experiences of non-elected members (MNEs) and delegates (PDs), the analysis in this dissertation also makes it possible to grasp the transversality and singularity of the events, activities and interpersonal encounters that shape, in space and time, the relationship to work and trade unionism of the persons surveyed, which are traversed by power relationships (inside and between trade union) as well as three socio-semantic universes: 1) related to family; 2) management/expert thought and 3) religion. Three figures have been thought to illustrate the social situations and realities that modulate the relationship to unionism of the teachers interviewed: 1) that of the near-ghost union and the notion of union illusion ; 2) that of the union-manager and 3) that of the taylorized union.