Syftet med studien var att undersöka professionellas syn på den ämnesövergripande sexualundervisningen samt vilka förutsättningar professionella har att skapa en jämställd och normkritisk sexualundervisning för unga på högstadiet. Studien önskade besvara följande frågeställningar; Vad anser professionella om att sex- och samlevnadsundervisningen ska ske ämnesövergripande? Vilka brister och styrkor ser professionella med dagens sex- och samlevnadsundervisning? Anser professionella att skolan arbetar normkritiskt i sex- och samlevnadsundervisningen för att motverka att normativa könsroller begränsar unga? Utifrån en kvalitativ metod utgår studien från sex semistrukturerade intervjuer med professionella i Mellansverige som undervisar i sex och samlevnad. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt ramverk med inspiration från Paulo Freires kritiska teori, begreppet genus och normkritiskt perspektiv. En tematisk analys genomfördes för att utläsa likheter och skillnader i materialet vilket sedan analyserades utifrån valda begrepp. Resultatet visade att skolor inte arbetar ämnesövergripande trots att det är ett krav samt att tidsbristen påverkar undervisningens kvalitet. Dock kunde vi se att det fanns ett tydligt engagemang och en vilja hos de som undervisade att skapa en god sex- och samlevnadsundervisning utifrån ett normkritiskt och jämställt perspektiv. / The purpose of the study was to explore professionals' views on interdisciplinary sex education and what preconditions professionals have to create a gender-equal and norm-critical sex education for young people in upper secondary school. The study wanted to answer the following questions; What do professionals think about sex education taking place across subjects? What strengths and shortcomings do professionals see with today's sex education? Do professionals believe that the school works norm critically in sex education to counteract that normative gender roles limit young people? Using a qualitative method, the study is based on six semi-structured interviews with professionals in the middle of Sweden who teach sex education. The study is based on a constructionist framework with inspiration from Paulo Freire's critical theory, the concepts of gender and norm-critical perspective. A thematic analysis was carried out to read similarities and differences in the material, which was then analyzed based on selected concepts. The results showed that schools do not work interdisciplinary even though it is a requirement and that the lack of time affects the quality of teaching. However, we could see that there was a clear commitment and a will on the part of those who taught to create a good quality sex education from a norm-critical and equal perspective.