Syftet med studien var att undersöka professionellas syn på den ämnesövergripande sexualundervisningen samt vilka förutsättningar professionella har att skapa en jämställd och normkritisk sexualundervisning för unga på högstadiet. Studien önskade besvara följande frågeställningar; Vad anser professionella om att sex- och samlevnadsundervisningen ska ske ämnesövergripande? Vilka brister och styrkor ser professionella med dagens sex- och samlevnadsundervisning? Anser professionella att skolan arbetar normkritiskt i sex- och samlevnadsundervisningen för att motverka att normativa könsroller begränsar unga? Utifrån en kvalitativ metod utgår studien från sex semistrukturerade intervjuer med professionella i Mellansverige som undervisar i sex och samlevnad. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt ramverk med inspiration från Paulo Freires kritiska teori, begreppet genus och normkritiskt perspektiv. En tematisk analys genomfördes för att utläsa likheter och skillnader i materialet vilket sedan analyserades utifrån valda begrepp. Resultatet visade att skolor inte arbetar ämnesövergripande trots att det är ett krav samt att tidsbristen påverkar undervisningens kvalitet. Dock kunde vi se att det fanns ett tydligt engagemang och en vilja hos de som undervisade att skapa en god sex- och samlevnadsundervisning utifrån ett normkritiskt och jämställt perspektiv. / The purpose of the study was to explore professionals' views on interdisciplinary sex education and what preconditions professionals have to create a gender-equal and norm-critical sex education for young people in upper secondary school. The study wanted to answer the following questions; What do professionals think about sex education taking place across subjects? What strengths and shortcomings do professionals see with today's sex education? Do professionals believe that the school works norm critically in sex education to counteract that normative gender roles limit young people? Using a qualitative method, the study is based on six semi-structured interviews with professionals in the middle of Sweden who teach sex education. The study is based on a constructionist framework with inspiration from Paulo Freire's critical theory, the concepts of gender and norm-critical perspective. A thematic analysis was carried out to read similarities and differences in the material, which was then analyzed based on selected concepts. The results showed that schools do not work interdisciplinary even though it is a requirement and that the lack of time affects the quality of teaching. However, we could see that there was a clear commitment and a will on the part of those who taught to create a good quality sex education from a norm-critical and equal perspective.

ICT (Information and communication technology) is a fundamental part of modern society and has been part of the educational systems across the world for a few decades. This essay focuses specifically on the relationship between ICT and the teaching and learning of English as a foreign language. ICT has been found to be pedagogically beneficial, but the transition towards and the handling of ICT is often challenging for schools and teachers. The aim of this study is to present and analyze Junior High School English teachers’ opinions regarding the use of ICT in their profession. The study identifies and discusses some of the advantages and disadvantages of ICT in education generally and in relation to the English subject specifically. The results are analyzed through a sociocultural perspective and the empirical foundation of this study is based on qualitative interviews with six English teachers. The results reveal that the interviewed teachers are optimistic towards the new technologies in their profession and that there is a will to further improve and learn more about the pedagogical benefits of ICT. Although there are obstacles hindering successful ICT integration in school, the possibilities and advantages that come with the new technologies make them indispensable. However, the results also reveal that there is still room for traditional materials in school and teachers seem to view ICT as a complement and do not wish to rely solely on modern technologies. / IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) är en grundläggande del av det moderna samhället och har varit en del av världens skolsystem sedan årtionden tillbaka. Denna uppsats är specifikt fokuserad på förhållandet mellan IKT och engelskundervisning i den svenska högstadieskolan. IKT har visat sig vara pedagogiskt fördelaktigt i flera avseenden men övergången mot och hanterandet av IKT är ofta en utmaning för skolor och lärare. Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera engelsklärares åsikter gällande användandet av IKT i deras yrke. Uppsatsen identifierar och diskuterar några av de fördelar och nackdelar som finns med IKT i skolan generellt och i förhållande till engelskämnet specifikt. Resultaten analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och den empiriska grunden för uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare i högstadiet. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är optimistiska gentemot de nya teknologierna och att det finns en vilja att vidareutvecklas och lära sig mer om de pedagogiska fördelarna med IKT. Möjligheterna och fördelarna med IKT gör företeelsen oumbärlig, även om det finns hinder i vägen för ett framgångsrikt implementerande i skolan. Dock visar resultaten även att det fortfarande finns utrymme för traditionella läromedel i skolan och lärarna tycks betrakta IKT som ett komplement och önskar inte enbart förlita sig på de moderna teknologierna.