Titre de l'écran-titre (visionné le 1er mai 2023) / Le but de ce mémoire est d'examiner la relation du brevet et du secret d'affaires d'un point de vue juridique et stratégique. En effet, les deux protections, étant différentes, entretiennent des liens très étroits. Le régime du secret d'affaires a été renforcé par la directive européenne n°2016/943 qui a été transposée en droit français par la Loi de transposition n° 2018-670 relative à la protection du secret des affaires du 31 juillet 2018. Ainsi, le secret d'affaires constitue une alternative au brevet. Dans un premier temps, il convient d'analyser le caractère alternatif des deux protections, qui constitue, selon nous, une preuve de complémentarité des deux régimes. Dans un second temps, le lien entre brevet et secret est analysé de manière successive, à chaque stade du processus de mise en œuvre de l'innovation. Nous en concluons que les deux protections ont un lien étroit qui permet une complémentarité juridique et stratégique.

This novel is a work of fiction that explores the relationships between three women in the remote mountain village of Gildone in Southern Italy. It begins in 1956 after the protagonist, Liliana Farinacci, discovers she is pregnant. Her husband, Domenico, leaves Italy for Venezuela to find work. Before marrying Domenico, Liliana's former boyfriend, Raphael, confesses his love for her and leaves to better himself in Venezuela. Abandoned and alone Liliana escapes her sorrows at the family bakery that she runs. The novel follows Liliana, the birth of her daughter, Francesca, and the birth of her granddaughter Anna. Liliana copes with all the gossip in the small town. She also learns that the one secret her mother kept from her might have made a difference in her life's choices and happiness. / by Gloria Panzera. / Preliminary p. vii numbered as "1". / Thesis (M.F.A.)--Florida Atlantic University, 2010. / Electronic reproduction. Boca Raton, Fla., 2010. Mode of access: World Wide Web.

<p>Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. </p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.</p>

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.

This thesis reports on the economic analysis of trade secrets via data collected from prosecutions under the U.S. Economic Espionage Act (EEA.) Ratified in 1996, the EEA increases protection for trade secrets by criminalizing the theft of trade secrets. The empirical basis of the thesis is a unique database constructed using EEA prosecutions from 1996 to 2008. A critical and empirical analysis of these cases provides insight into the use of trade secrets. The increase in the criminal culpability of trade secret theft has important impacts on the use of trade secrets and the incentives for would-be thieves. A statistical analysis of the EEA data suggest that trade secrets are used primarily in manufacturing and construction. A cluster analysis suggests three broad categories of EEA cases based on the type of trade secret and the sector of the owner. A series of illustrative case studies demonstrates these clusters. A critical analysis of the damages valuations methods in trade secrets cases demonstrates the highly variable estimates of trade secrets. Given the criminal context of EEA cases, these valuation methods play an important role in sentencing and affect the incentives of the owners of trade secrets. The analysis of the lognormal distribution of the observed values is furthered by a statistical analysis of the EEA valuations, which suggests that the methods can result in very different estimates for the same trade secret. A regression analysis examines the determinants of trade secret intensity at the firm level. This econometric analysis suggests that trade secret intensity is negatively related to firm size. Collectively, this thesis presents an empirical analysis of trade secrets.

A legally protectable trade secret is secret information which is applicable in trade or industry, in respect of which the owner has the will to keep it secret, which has economic value, and which is concrete enough to be embodied in a tangible form and to exist separately form its owner. A comparative study reveals that while trade secrets can be infringed in three ways - namely unauthorized acquisition, use and disclosure - contemporary legal systems differ in respect of both the ambit and juridical bases of protection against such infringing conduct. The legal protection of trade secrets is promoted by the recognition of a subjective right to the trade secret. This right is an intellectual property right independent of statutory intellectual property rights like patent rights and copyright, the common law intellectual property right to goodwill, and the personality right to privacy. In South African private law, trade secrets can be adequately protected by the application of general delictual and contractual principles. Delictual wrongfulness of trade secret misappropriation is constituted by an infringement of the right to the trade secret. Thus any act that interferes with the powers of use, enjoyment and disposal exercised by someone with a subjective right to that trade secret, is, in the absence of legal grounds justifying such interference, wrongful. Patrim·onial loss caused by both intentional and negligent infringement of trade secrets should be actionable under the actio legis Aquiliae. Wrongful trade secret infringements can - also in the absence of fault on the part of the infringer - be prevented by an interdict. Protection of trade secrets is not restricted to the contexts of either unlawful competition, or fiduciary relationships. Trade secret protection is on a sound footing in South African law, compares favourably with the position in other legal systems, and is in step with the international agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights to which South Africa is a signatory nation. / Private Law / LL.D. (Private Law)

University of Macau / Faculty of Law

Made available in DSpace on 2016-12-23T14:00:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 FACE.pdf: 89333 bytes, checksum: 9fe2d3791aae56820ee8b6646c8b46fd (MD5) Previous issue date: 2003-06-26 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Trata-se de uma abordagem teórica sobre Propriedade Intelectual com ênfase em Trade Secrets como barreira à entrada. Os avanços em criptologia no campo da matemática podem vir a se somar aos esforços teóricos desenvolvidos em Microeconomia em Organização Industrial. Neste contexto, a criptologia é resgatada historicamente e são apresentadas suas principais funções na Propriedade Intelectual, em especial no Trade Secrets. Questiona-se aqui: Por que as empresas criptografam seus processos produtivos? A propriedade intelectual em especial os Trade Secrets tem desempenhado importante papel, enquanto barreira à entrada na economia contemporânea? Como a criptologia e seus respectivos desenvolvimentos na matemática podem contribuir para o fortalecimento do segredo industrial? Percebe-se que apesar da presença marcante da criptografia e dos bens incorpóreos na Economia Contemporânea, ainda são escassas as análises teóricas, os estudos de caso e os bancos de dados sobre Propriedade Intelectual e principalmente, sobre Trade Secrets. Contribui ao explicitar seus conceitos e alertar para a importância de intensificação de pesquisa científica sobre o tema possibilitando, dessa forma, uma melhor compreensão da dinâmica econômica empresarial na atualidade. / This work presents a theoretical approach on intellectual property with emphasis in trade secrets as entry barriers. Progress in cryptology in the field of the mathematics can be added to the theoretical efforts developed in microeconomics in industrial organization. In this context, cryptology is rescued historically and its main functions are presented in the intellectual property, especially in trade secrets. This research questions: Why do the firms cryptograph their productive processes? Has intellectual property, especially trade secrets, been playing an important role as a barrier to entry in the contemporary economy? How can cryptology and its respective developments in mathematics contribute to the strengthening of the industrial secret? It is noticed that in spite of the outstanding presence of cryptography and of the incorporeal goods in the contemporary economy, the theoretical analyses are still scarce, as are case studies and databases on intellectual property and mainly, on trade secrets. This research contributes to explication of its concepts and warns about the importance of intensification of scientific research on this topic, in order to reach a better understanding of managerial economical dynamics at the present time.

published_or_final_version / Public Administration / Master / Master of Public Administration

published_or_final_version / Public Administration / Master / Master of Public Administration