Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder. Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen.

Den svenska tågmarknaden är idag avreglerad från att tidigare ha varit monopoliserad av Statens Järnvägar (SJ). Många företag inom tågbranschen använder, precis som inom flyg- och hotellindustrin, sig av dynamisk prissättning. Priser anpassas hela tiden för att maximera lönsamheten där flera faktorer tas i beaktning vid prissättningen. Syftet med denna studie är att granska hur prissätningsprocessen hos nyetablerade företag påverkas utifrån Porters sju inträdesbarriärer. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med två företag som trätt in på tågmarknaden vid olika tidpunkter efter avregleringen. Resultatet av den genomförda undersökningen fann att inträdesbarriärer påverkar prissätningsprocessen hos båda företagen. Däremot använder sig företagen av olika prissättningstrategier och således påverkas dem av olika inträdesbarriärer.

Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka integrationsmöjligheterna och skillnader på arbetsmarknaden med avseende på individernas bakgrund, arbetssökandets längd och upplevda chanser att få önskade jobb. Studien fokuserar på tre grupper: inrikesfödda med två svenska föräldrar, invandrare och inrikesfödda med minst en utrikesfödda förälder som definieras som andra generationens invandrare. Utifrån detta skapades hypotes 1, att invandrare och andra generationens invandrare spenderar längre tid som arbetssökande och skattar sina chanser till anställning lägre än inrikesfödda med två svenska föräldrar. För att kontrollera om skillnaderna förändras i samband med andra faktorer så skapades hypotes 2 som innebär att skillnaderna mellan inrikesfödda med två svenska föräldrar, andra generationens invandra och invandrare försvagas efter att kontrollera mot utbildningsnivå, kön och ålder. Teoretiskt grundar sig studien i Webers konfliktteori, Bourdieus kapitalteori, assimilationsteorier och institutionell diskriminering. Datamaterialet som behandlas i studien är hämtad från European Social Survey (ESS) och representerar den nionde omgång av enkätstudien från 2018. Datan som används har en tvärsnittsdesign, där sambanden presenteras och analyseras med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller. Resultaten visar att invandrare spenderar längre tid som arbetssökande jämfört med infödda personer med två svenska föräldrar. Resultatet är statistiskt signifikant även vid kontroll för andra variabler. Dessutom finner vi resultat som visar att första- och andra generationens invandrare i högre grad än inrikesfödda med två svenska föräldrar upplever sina chanser att få önskade jobb som låga, vilket var statistiskt signifikant.

This essay aims to explore the migration from Kalmar and Karlskrona city parishes during the first half of the 20th century divided into three intervals 1915-1920, 1930-1935 and 1943-1948. As stated above the main part of the study aims to map the migration flows to and from Kalmar and Karlskrona and furthermore compare the empirical data to Swedish national statistics. To be able to correctly compare the data gathered the empirical data of the essay is divided into four variables; age, sex, professional or other titles and whether the individuals migrated alone or with family. A comparison between Kalmar, Karlskrona and national statistics will be made to investigate whether the two city parishes are able to act as representations of the national statistics or if the two city parishes have a different outcome than what the national statistical data presents. The results show that the migratory patterns differ both between Kalmar and Karlskrona and in the national statistics of migration in regard to the city parishes. With the usage of migration theories and perspectives such as the migration transition, secondary labor market theory and push- and pull perspective and concepts such as voluntary migration and chain migration the study was able to both analyze and understand the data provided from the city parishes archives