Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder. Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen.

Prekariatet får allt mer uppmärksamhet, särskilt efter Guy Standings popularisering avfenomenet. Det råder emellertid delade uppfattningar om dess relevans i sociologisk forskning. Tyngdpunkten i tidigare studier har legat på teori. Uppsatsen försöker urskilja ett prekariat och därmed besvara frågor som rör dess karaktär, omfattning, riskfaktorer och variation i Danmark, Storbritannien och Sverige. Syftet är att skapa en empiriskt användbar definition av begreppet. Med latent klassanalys (LCA) som metodologiskt verktyg möjliggörs en analys som beskriverdess betydelse vad gäller skiktning på arbetsmarknaden. Resultaten visar att det finns två grupper med tydliga prekära anställningsförhållanden och skiljer sig även markant mellan länderna vad gäller storlek. Med låg klasstilhörighet (ESeC) och låg ålder ökar generellt sett risken att tillhöra prekariatet. De slutsatser som går att dra är att prekariatet är internt skiktat, med en uppdelning av ett övre och ett undre skikt, att LCA på ett effektivt sätt beskriver social stratifiering kopplad till arbetsmaknaden samt uppsatsen största bidrag, nämligen att faktisktskapa en definition av begreppet som är möjlig att applicera på empiriska studier.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden.

Ett av de viktigaste ämnena inom sociologin är frågan om social stratifiering. En viktig aspekt inom forskningen om social stratifiering är att undersöka hur kunskap ”fördelas” mellan olika grupper i samhället. Mycket av den tidigare forskningen inom detta ämne har undersökt skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper. År 2012 genomförde emellertid OECD en stor kunskapsundersökning (PIAAC) i en rad industrialiserade länder. PIAAC-undersökningen mäter vuxnas läsfärdighet, räknefärdighet och problemlösningsförmåga och möjliggör en djupare analys av de faktiska kunskaperna hos vuxna människor i olika länder. Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan yrkesklass och läs- och räknefärdigheter i Sverige och Tyskland. Uppsatsen undersöker dels om det finns några tydliga skillnader i färdigheter mellan människor som arbetar i olika yrkesklasser, dels om dessa skillnader ser olika i ut Sverige och Tyskland. Uppsatsen bygger på kvantitativa data; det datamaterial som har använts kommer från OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) från år 2012. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka läs- och räknefärdigheter hos personer som befann sig i arbete när PIAAC-undersökningen genomfördes. Resultaten visar bland annat att det finns tydliga skillnader i färdigheter mellan olika yrkesklasser. Dessa skillnader är dock inte lika stora i Sverige som de är i Tyskland. Sverige har signifikant högre läs- och räknefärdigheter än Tyskland i många yrkesklasser. Uppsatsen föreslår att en bidragande orsak till detta är de olika utformade utbildningssystem som Sverige och Tyskland har, där det svenska har ett större fokus på generella kunskaper och det tyska ett större fokus på yrkesspecifika kunskaper.

No description available.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

The decision of whether to enter higher education or not is strongly structured by social background, i.e. parents’ social class. This paper examines if and to what extent enrolment in tertiary education also is related to social capital, and furthermore, if social capital can account for differences in social background. Two aspects of social capital are examined: extended network resources, operationalized as family acquaintances holding different occupations, and peer influences, assessed as the number of friends already engaged in higher educational studies. The sample consists of two subsequent surveys of Swedish adolescents, divided in three stratums based on parents’ country of birth: Iran, former Yugoslavia and Sweden. The findings suggest that resources and returns of extended social networks enhance the probability of enrolment to university studies. The results concerning peer influences seem to indicate an impact on the probability of university admission, however, there might be causal and analytical problems of measurement involved.

The aim of this essay is to gain a better understanding of the difficulties highly educated migrant women face in trying to find work that matches their education. Furthermore, the study examines the consequences failing to find a suitable job might cause. Stratification and intersectionality have been used as theoretical framework in order to analyze the way in which mechanisms of exclusion and various intersections influence these women’s work opportunities. The results show that language, age and priorities regarding family play a major part in the possible hardship along the road to a job matching that of their education. This also had a negative effect on some of the informant’s health, self-confidence and career. / Studiens syfte är att få en djupare kunskap om vilka svårigheter och hinder som gör att vissahögutbildade migrantkvinnor inte återvänder till en sysselsättning som matchar deras kompetens. Studien undersöker också vilka förväntningar kvinnorna hade om arbets möjligheter i Sverige samt konsekvenser som uppstår av att de inte lyckas återvända till deras tidigare sysselsättning. Stratifiering och intersektionalitet har använts som teoretiskt ramverk för att analysera hur utestängningsmekanismer och olika intersektioner påverkar kvinnornas arbetsmöjligheter. Resultat visar att språk, ålder och prioritering av familjen spelade en betydande roll för misslyckandet av att återvända till ett matchande yrke. Detta ledde till negativa konsekvenser som påverkade flera av informanternas hälsa, självförtroende och karriär.

The study shows how to create a deeper understanding of the educational practice by using intra-active theory and analysis. We have let the five-year-olds at two preschools mark places on the premises which they perceive as rowdy/conflicted. These sites have since been observed and analysed with a focus on how environmental factors make up the situation and the thoughts that are possible to think there. The study has shown that the intra-active analysis method is an effective tool to make visible how educators, children and material combine to create environments with different charge. We have also been able to show how intra-active analysis gives a value to unregulated environments of preschool; how the theory offers an argument for disorder many times can be a prerequisite for children themselves to get space to define what creation can be.