• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 11
  • 9
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Man måste gå tillbaka för att kunna gå vidare : Pedagogisk dokumentation ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv

Anna, Eklöf January 2015 (has links)
Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med. Slutsatsen av studien är att förståelsen för återbesök av dokumentation kan fördjupas genom ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Perspektivet kan bidra till att återbesök inte enbart handlar om att återge något som varit utan återbesök av dokumentation kan leda arbetet och vidare lärprocesser framåt.
2

Barnens matematiska utforskande utifrån ett transdisciplinärt perspektiv. : En kvalitativ studie av ett antal barn på en förskola.

Muntean, Carmen Daniela January 2014 (has links)
Avsikten med denna studie var att synliggöra hur barn utforskade matematiken i ett specifikt projekt på förskolan utifrån ett transdisciplinärt perspektiv. Samtidigt ville jag ta reda på hur andra aktörer, mänskliga såsom ickemänskliga, intra-agerade med barnen och hjälpte dem i deras matematiska utforskande. Uppsatsen hade postkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att använda en kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datainsamlingen bestod av observationsanteckningar, fotografier och barnens teckningar. Jag observerade och samtidigt deltog i projektet som både pedagog och forskare. Urvalet för genomförande av projektet var sammanlagt fem barn, alla i femårsålder. Studien visade hur ett transdisciplinärt lärande uppstod då förskolebarn utforskade matematik med hjälp av andra uttrycksformer såsom dans, rörelse, musik, genom kroppen och tänkandet. Utforskandet skede i intra-aktion med rummet, tingen och andra aktiva aktörer som fanns i deras omgivning. Både mänskliga och ickemänskliga aktörer bildade ett nätverk där alla gick in i varandra och på så sätt skapades ett transdisciplinärt lärande. Det andra intressanta med studien var att traditionella undervisningspraktiker utmanades. Med hjälp av transdisciplinaritet kunde matematiska lärandesituationer bli mer stimulerande och attraktiva både för barn och för pedagoger.
3

Hur kan rummet påverka barns lek? : En kvalitativ studie om hur barns samhandlingar kan påverkas av miljö och materialitet / How can the room affect children's play? : A qualitative study about how childrens intra-actions can be affected by the                   environment and materiality

Elvnäs, Olivia, Björklund, Sara January 2023 (has links)
Studien syftar till att närmare undersöka hur barns samhandlande kan påverkas av miljö och materialitet. Det görs genom att dels synliggöra hur de skilda miljöerna inomhus och utomhus kan påverka barns samhandlingar, dels genom att se till vilka ytterligare faktorer som kan påverka samhandlingarna. I ett försök att komma närmre verkligheten valde vi att använda oss utav kvalitativa observationer, vilka genomfördes på fyra olika förskolor. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpats i studien är intra-aktiv pedagogik utifrån Hillevi Lenz Taguchi. Resultatet synliggör att barnens preferenser vad det gäller miljö och materialitet var sammankopplat med dess möjligheter att tolkas och formas utefter samhandlingarnas olika behov och där flera olika användningsområden möjliggjordes. Det blev även synligt hur externa faktorer kan påverka de olika samhandlingar som sker. Slutsatsen är att barns samhandlande påverkas av flera olika faktorer, däribland av miljö, material och mänskliga parter. Det kan vara svårt att förstå samhandlingarna som sker utan att ha en förståelse för alla aktiva aktörers roll, vilket även krävs för att kunna se till eventuella begränsningar eller möjligheter.
4

”Nej men asså, det är ju bara så viktigt” : en studie om några förskollärares reflektioner kring dokumentation och kvalitetsarbete i förskolan. / ”No but really, it’s just so important” : a study about a few pre-school teachers’ reflections around documentation and quality work in pre-school.

Johansson, Louice, Kantojärvi, Frida January 2017 (has links)
I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) presenteras det i kapitlet “Uppföljning, utvärdering och utveckling” de skyldigheter förskolan och förskolans personal har för att systematiskt kartlägga och följa upp barnens utveckling och lärande. Under vår tid på förskollärarutbildningen har vi under bland annat verksamhetsförlagd utbildning observerat osäkerhet kring områdena dokumentation och kvalitetsarbete hos pedagogerna i förskolan. Syftet med studien är att närma sig de tankar och reflektioner några förskollärare har kring den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Även hur de praktiskt genom olika verktyg dokumenterar i förskolan, de faktorer som påverkar deras dokumentations- och kvalitetsarbete samt relationen mellan dem.I studien utgår vi ifrån två infallsvinklar på dokumentation i förskolan: ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Dessa två infallsvinklar kan simplifieras som att utvecklingspedagogiken synliggör vad barnen lär sig, och den intra-aktiva pedagogiken synliggör hur barnen lär sig. Men de två infallsvinklarna är inte enbart olika, utan även lika på vissa sätt. Ett exempel på en sådan likhet är att de båda lyfter reflektionen som en viktig del av dokumentationen.Vi utgår utifrån vårt syfte ifrån en kvalitativ forskningsansats och en fenomenografisk metodansats. I studien har vi använt oss av forskningsmetoden semi-strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare och en verksamhetsledare som i grunden är förskollärare. Intervjuerna varierade i längd från 10 minuter till strax över 50 minuter, och vi har analyserat det insamlade materialet utefter en fenomenografisk analysprocess.Resultatet visar fyra distinkta synsätt på den pedagogiska dokumentationens innebörd i förskolan; att dokumentera med barnen, att dokumentera barns utveckling, att dokumentera med reflektion och att dokumentera för att föra verksamheten framåt. De mest framträdande faktorer som förskollärarna anser påverkar deras arbete med dokumentations- och kvalitetsarbetet är kompetensutbildningen, tidsbristen, förskolechefen och svårigheten med att mäta kvalitet i förskolan. Lärplattan beskriver respondenterna som det mest använda redskapet i förskolan för att dokumentera. Slutligen beskriver de den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet som beroende av varandra, och relationen som oundviklig.Vi drar slutsatsen att för att få ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete krävs det ett fungerande dokumentationsarbete, oavsett synsätt på dokumentation. Det krävs tid för att få öva på att använda dokumentation som ett redskap, och en struktur i arbetslaget för att det inte ska kännas som en betungande del av ens yrkesvardag.
5

Dokumentera, reflektera och lära tillsammans : en kvalitativ studie om pedagogers tankar kring barns inflytande i den pedagogiska dokumentationen. / Document, reflect and learn together : a qualitative study about educators' thoughts on children’s influence in the pedagogical documentation.

Nilsson, Paula, Östlund, Sandra January 2017 (has links)
Studien handlar om barns möjligheter till inflytande i förskolans pedagogiska dokumentation. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2016) poängteras det att barn har rätt att påverkaverksamhetens utformning och planering genom deras inflytande. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi lagt märke till att pedagogerna känner stress och oro över att dokumentera. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger definierar pedagogisk dokumentation, samt deras tankar och förhållningssätt till barns inflytande i den pedagogiska dokumentationen och på vilket sätt pedagogisk dokumentation stödjer barns lärande. Vi har valt att endast inrikta oss på begreppet inflytande och inte delaktighet, då vi anser att det finns skillnader mellan begreppen. Inflytande handlar mer om barns möjlighetertill att påverka verksamhetens utformning och planering, medan delaktighet kan ses som att barn får vara delaktig i något förutbestämt (SAOL 2015). Barns inflytande i den pedagogiskadokumentationen kan beskrivas genom att de får vara med och reflektera över det insamladedokumentationsmaterialet. För att i nästa steg diskutera med pedagoger om vad de vill göra i verksamheten (Dahlberg, Moss, Pence 2009; Lenz Taguchi 2013). I studien har vi gjort valet att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som ansats, som stöd har vi använt oss av ljudinspelning. Sammanlagt har tre förskollärare och tvåbarnskötare på två olika förskolor blivit intervjuade. Resultatet i studien visar att pedagogisk dokumentation används kontinuerligt i verksamheten men det finns osäkerhet kring skillnaden mellan dokumentation och pedagogiskdokumentation. Det framkom även en viss tvekan till hur man kan ge barn inflytande och begreppet blandas ofta ihop med delaktighet. Däremot belyser respondenterna att de gärna vill ge barn mer utrymme och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, för att det i sin tur ska gynna barns lärande.
6

Barns delaktighet i pedagogisk dokumentation : En studie om förskollärares erfarenheter i Reggio Emilia inspirerade förskolor utifrån agentiell realism

Ingletto, Sonia, Truca, Anca-Roberta January 2022 (has links)
Syfte med vår studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av intra-aktioner mellan materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation i Reggio Emilia inspirerade förskolor. En kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer valdes för att besvara frågeställningarna. För att synliggöra materialitets roll samt intra-aktionerna har vi använt oss av Barads agentiella realism. I resultatet framkommer det att förskollärare beskriver att de använder materialitet för att göra barnen delaktiga i pedagogisk dokumentation, för att påbörja nya tankar och som underlag för reflektioner. Ytterligare framkommer det att förskollärarna erfar att barns tankar blir synliga i intra-aktioner där barnen samtalar, pekar, använder sig av kroppsspråket och av estetiska uttrycksformer i mötet med dokumentationernas agens. Vidare visar resultatet att förskollärare erfar att olika materialitet intra-agerar på olika sätt med barns delaktighet. Sist belyser resultatet olika utmaningar som förskollärare möter i arbetet med materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studiens slutsats är att barns delaktighet ingår i ett komplext nät av intra-aktioner med materialitet i pedagogisk dokumentation. I intra-aktionerna har lyhörda förskollärare en avgörande roll för barns delaktighet.
7

Förskollärares syn på didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald / Preschool teachers views on didactic work with children with cultural diversity

Tornehag, Caroline January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar som förskollärare kan möta i barngrupper med kulturell mångfald samt vilken betydelse material och miljö kan tänkas ha i det didaktiska arbetet i relation till barngrupper med kulturell mångfald. Arbetet utgår från en posthumanistisk grundsyn med neomaterialistisk teori, där begreppen intra-aktiv samhandling, performativa agenter, materiellt-diskursiv intra-aktivitet och ethio-onto-epistemology kommer att lyftas fram som centrala. Som metod har jag valt att använda intervjuer, och skapades ett rikt datamaterial med utsagor från förskollärare kring didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald. Analysarbetet gjordes utifrån en induktiv tematisk analysmetod, som skapade två övergripande teman till analys- och resultatavsnittet. Det första temat är ”Didaktiska utmaningar gällande språkliga handlingar och språkhinder” och det andra temat är ”Materialets och miljöns betydelse för det didaktiska arbetet i barngrupper med kulturell mångfald.” Resultatet av analysen visar att människor, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar i komplexa nätverk i relation till kulturell mångfald. Genom förståelsen av detta perspektiv skapas förutsättningar att synliggöra integrationsprocesser och maktkonstruktioner hos både barn och personal liksom hur den pedagogiska miljön i förskolan i sin betydelsefulla utformning deltar i barns förståelser kring sin egen och andras kulturtillhörigheter, vilket kan förstås som främjande för inkluderingsarbetet i förskolans verksamhet.
8

"Nyss så träffa jag en krokodil, som körde runt i en bil" : Små barns kompetenser i ämnet biologi / "Just now I meet a crocodile, who was driving around in a car" : Toddlers competences in the subject of biology

Almgren Damberg, Ingrid January 2015 (has links)
The purpose of the study is to show young children's competences in the subject of biology. I hope that my work will lead to that the subject of biology is used more often in the preschool context. In my work I have had an intra-active theory as a base. I have searched for what children are interested in on the subject of biology. Here, I can conclude that animals and plants are major interests for the children. Furthermore, I wanted to explore the ways in which children's knowledge became visible. For the most part, small children (along with educators) use animism and anthropomorphism, however, this is often interwoven with facts. I also wanted to know whether there were factors that contributed to children's learning in biology. It became clear that factors such as outdoor stay and live animals and plants contributed to a fact-based learning in biology. In contrast, factors such as indoor stay and toys were important factors for an animistic and anthropomorphic learning in biology. Educators also have a crucial role in children's learning in biology. Through an intra-active approach, I note that both the factual events of biology and animism and anthropomorphism contribute to the child's creation of knowledge in biology. / Syftet med studien är att visa upp små barns kompetenser i ämnet biologi. Jag hoppas att mitt bidrag leder till att fler förskollärare lockas att arbeta med biologi. Jag har utgått från en intra-aktiv teori och praktik både i förarbetet, under mina observationer och samtal samt i analysprocess och diskussion. Jag har sökt efter vad barn väljer att leka och samtala om inom ämnet biologi. Här kan jag konstatera att djur och växter är ett stort intresse för barnen. Vidare ville jag undersöka på vilka sätt som barnens kunskaper blev synliga. Till största del använder sig små barn (tillsammans med pedagoger) av animism och antropomorfism däremot är detta ofta sammanvävt med fakta. Jag ville också veta om det fanns faktorer som bidrog till barns lärande i biologi. Här blev det tydligt att faktorer som utomhusvistelse och levande djur och växter bidrog till ett faktabaserat lärande i biologi. Däremot var faktorer som inomhusvistelse och leksakslek viktiga för ett animistiskt och antropomorfistiskt lärande i biologi. Pedagogerna har också en avgörande roll för barnens lärande i biologi. Genom ett intra-aktivt synsätt kan jag konstatera att både de faktabaserade biologihändelserna och de animistiska och antropomorfistiska biologihändelserna bidrar till barns kunskapande i biologi.
9

"Jag skriver" - yngre barns anammande av litteracitet

Golabek, Mariola, Janneh, Sophia January 2019 (has links)
The aim with this research is to get an idea ​​how younger preschool children embrace literacy in spontaneous activities, started by themselves or together with other people. We want to pay attention to and delimit the literacy events and investigate, interpret and understand what happens in the interaction between the children and between children and the material in the preschool environment. In addition to get an understanding how the children interact with the material in the physical environment and what strategies they use in the encounter with literacy. We hade to observe the children closely, in order to achieve that we conducted, an ethnographically inspired study, we can interact and observe children for a longer period. That helped to give us the opportunity to get closer to the children and we were regarded as a natural part of the group. Based on the observations, we saw that the children are exploring literacy with the material, which includes pens, papers and books. The specific material captured the children's curiosity and it contributed to that they started "test-writing" and "test-reading", both on their own but also with others. Although the children in some situations wanted to explore the material themselves, at the same time they wanted to be close to the group. Based on Karen Barad's theory of realistic realism, we saw that the environment and the material interact with the children. We can note that the children conquer literacy, literally in social interactions but in order to conquer literacy, the material's availability is crucial.
10

Den levande förskolan : Användning av intra-aktiv analys i pedagogisk praktik / The living preschool : Use of intra - active analysis in educational practice

Rydholm, Jonas, Westling, Gösta January 2014 (has links)
The study shows how to create a deeper understanding of the educational practice by using intra-active theory and analysis. We have let the five-year-olds at two preschools mark places on the premises which they perceive as rowdy/conflicted. These sites have since been observed and analysed with a focus on how environmental factors make up the situation and the thoughts that are possible to think there. The study has shown that the intra-active analysis method is an effective tool to make visible how educators, children and material combine to create environments with different charge. We have also been able to show how intra-active analysis gives a value to unregulated environments of preschool; how the theory offers an argument for disorder many times can be a prerequisite for children themselves to get space to define what creation can be.

Page generated in 0.0311 seconds